Pris, läge och funktionalitet. Så kan man sammanfatta vad som avgör var Uppsalas nya konstmuseum hamnar. Ett helt nybyggt konstmuseum hade förstås varit fantastiskt, att fritt kunna skapa skräddarsydda miljöer för konsten. Men det alternativet finns inte. Det skulle både bli dyrt och dessutom svårplacerat, givet att en byggnad av det slaget bör ligga någorlunda centralt.
Det Uppsalas kommunstyrelse, och senare kommunfullmäktige, har att ta ställning till 3 mars är två befintliga fastigheter. Antingen blir museet kvar på Slottet eller så flyttar det in i den gamla tryckeri- och biofastigheten Kaniken vid Västra Ågatan. De nämnder som ärendet har remitterats till har inte fått frågor om vilken av de två lösningarna de förordar. I stället har man besvarat specifika frågor om till exempel lokalernas utformning, möjligheterna att bedriva den verksamhet som planeras och förutsättningar för samverkan med andra aktörer.
Arbetssättet är kanske proceduriellt korrekt, men det är att bedra sig själv att det går att svara ordentligt, utan att samtidigt tänka på placeringen av museet. Läget kommer nämligen i högsta grad påverka möjligheterna att bedriva en bra och tillgänglig verksamhet.
Häri ligger också det främsta argumentet mot Slottet och det främsta för Kaniken. Det förra ligger betydligt otillgängligare. Och även om betydande tillgänglighetsanpassningar görs av Slottsparken med särskilda lösningar för att enklare ta sig fram till Slottet, kommer det fortfarande att ligga geografiskt sämre till. Närhet till centrala Uppsala och Resecentrum kommer att vara viktigt eftersom museet ju inte bara är en angelägenhet för Uppsalabor, utan även för tillresta besökare.
Slottet skulle också kräva stora ombyggnader jämfört med hur det ser ut i dag. Men att riva väggar och ändra inredning i en 1500-talsbyggnad är både byggnadstekniskt och antikvariskt problematiskt.
Återstår då Kaniken. Även här skulle det krävas stora ombyggnader av fastigheten innan museet skulle kunna flytta in, men de är sannolikt inte lika besvärliga att genomföra som på Slottet. Enligt utredningsförslaget har Kaniken dessutom kvaliteter som gör lokalerna lämpliga som konstmuseum.
Och så var det det här med läget. Som UNT:s kolumnist Kersti Kollberg slog fast för en månad sedan (UNT 2/1): ”Den näst bästa alternativet i dag är Kaniken som ligger centralt i staden, är lätt åtkomligt, och det behöver inga extra lösningar för parkering.”
Lika viktigt som lokalernas gestaltning och funktion, är faktiskt att konsten kan komma så många som möjligt till del. Och det borde fälla avgörandet.