Första veckan i januari – och skidor, pulkor och skridskor får stanna kvar i förrådet ett tag till. ”Det är inte klokt”, säger många och tar för givet att det har att göra med klimatförändringarna, den globala uppvärmningen. Det kanske det har också.
Ännu mer funderas det säkert i norska Sunndalsöra, som ligger längs kusten i höjd med Sundsvall, där 19 grader Celsius uppmättes på torsdagsförmiddagen, den högsta januaritemperaturen i Norge någonsin. Eller i det sommarheta sydöstra Australien, där temperaturen pendlar upp mot 50-gradersstrecket. På torsdagen utlystes undantagstillstånd i New South Wales, den folkrikaste delstaten, där bränder ödelagt enorma arealer och skördat tiotals människoliv de senaste veckorna.
Scott Morrison, Australiens premiärminister, har utmålats som en skurk i Bolsonaroklass eftersom han inte omedelbart kopplat bränderna till klimatfrågan. Morrison vill inte riskera jobb och försörjning för hundratusentals familjer genom att stänga kolgruvor eller helt sätta stopp för fossila bränslen.
Men Australien har skrivit på Parisavtalet och utlovat ambitiösa utsläppsminskningar de kommande decennierna, i paritet med EU:s löften eller i vissa fall ännu mer ambitiösa. Emissions Reduction Fund, en klimatfond med 17 miljarder kronor, riktar sig till företag och lokalsamhällen som vill investera i lösningar som minskar utsläppen.
Det Morrison egentligen gör är att följa professor Hans Roslings råd, att inga beslut blir bättre om de fattas i panik. Vilket inte betyder att det inte är bråttom, och att han och många andra kan och borde göra betydligt mer.
Den som hänvisar till klimatet vid varje extremväder riskerar att få tillbaka att det är minus 40 någon annanstans och att det minsann inte heller är normalt. Eller att det var ännu varmare och torrare för 10, 30, 100 eller 600 år sedan.
De vetenskapligt belagda globala temperaturökningarna är inte så dramatiska, en dryg grad på 150 år, men de kan få dramatiska konsekvenser om de får fortsätta. Sannolikt kommer redan torra delar av världen att bli obeboeliga, med flyktingströmmar som följd. Fler och kraftigare orkaner, extrem nederbörd och, faktiskt, extremkyla, är andra tänkbara konsekvenser.
Sannolikt hänger också extremvädret ihop med klimatet. Och givetvis måste förbränningen av fossila bränslen upphöra så snart som möjligt. Men det bör ske i god demokratisk ordning och inte i panik. Man måste hålla två tankar i huvudet samtidigt. Den globala uppvärmningen är inte klok. Men vi hade gröna vintrar i Uppland också på 1980-talet.