Vid millennieskiftet gick Arlanda om Kastrup i Köpenhamn som den största flygplatsen i Norden, med 18 miljoner passagerare. Det var en strid på kniven med att locka nya flygbolag, att erbjuda långflygningar och mellanlandningar. Så är det inte längre. Köpenhamn slåss visserligen fortfarande om titeln störst i Norden, men nu med Gardemoen i Oslo. Både ligger runt 22,5 miljoner passagerare medan Arlanda är kvar på 18 miljoner.
Krisen för Stockholms internationella storflygplats påverkar i hög grad Uppsala. En viktig pusselbit för att locka företag och hög kompetens har under lång tid varit ”närheten till Arlanda”. I själva verket är det närmare till Uppsala än till Stockholm, har internationella gäster förvånat noterat. Dessutom smidigare med tanke på trafiken norr om huvudstaden. Sedan Arlandabanan invigdes 1999 har båda städerna också tåg till flygplatsen.
De senaste stora investeringarna som rör Arlanda är nämnda tågräls, som byggdes genom offentlig/privat samverkan, den tredje landningsbanan och den nya piren i utrikesterminalen, Pir F. Alla tre har mer än 20 år på nacken och var behäftade med förseningar, fördyringar och en smärre skandal när ädelträet från regnskogen i piren fick en vattenskada och golvet förstördes.
Är det någon som tror att fyrspåret från Uppsala eller att ”dra fram Roslagsbanan till Arlanda” är byggen som kommer att vara på plats snart och utan större åthävor? Regeringens utredare Peter Norman nämner i alla fall de olika tågspåren när han tillfrågas om åtgärder för att vända utvecklingen (SVT Uppsala 13/1). ”Fler bussar” plussar han på med. Sommaren 2026 ska utredningen vara klar och det utlovas ”skarpa åtgärder”.
Sverige är bra på att utreda behov, sämre på att bygga nytt. I komplexiteten kring en flygplats är tre beslutsnivåer i hög grad inblandade. På den kommunala plannivån kan det fattas beslut om att lägga ned Bromma. På den regionala trafiknivån kan också mycket hända, liksom på den statliga nivån där själva flygplatsen drivs. Över alltihop vilar en önskan om att vi ska flyga mindre av klimatskäl.
Utredare Norman kan börja med att titta på varför Arlanda blivit så oattraktiv jämfört med andra flygplatser i Europa. Tillgängligheten, både flygresor och resor till flygplatsen, har minskat med 25 procent sedan 2018, enligt en rapport från Swedavia, Visit Sweden och Region Stockholm.
Finns det lågt hängande frukter som kan göra Arlanda betydligt trevligare än i dag, som dessutom är ett statligt ansvar? Då behöver det i alla fall inte gå ytterligare 20 år innan något händer.