Flygkatastrofen i de franska alperna ligger så långt bort från sådana hotbilder som vi normalt reflekterar över att den nästan inte går att förstå. Om det verkligen är så att det förolyckade planets andrepilot medvetet och avsiktligt låtit planet störta mot en bergvägg för att ta livet av sig själv och 150 andra människor så är det en händelse som inga säkerhetsansvariga i världen hade kunnat förutse.
Uttrycket ”den mänskliga faktorn” syftar för det mesta på mänskliga misstag som det inte går att gardera sig mot. Att en människa medvetet utlöser en katastrof är något annat, men också det ett möjligt mänskligt beteende.
Den som vill kan jämföra med självmordsbombare eller med terrorattackerna den 11 september 2001, men hade katastrofen i alperna varit ett terroristdåd så hade sannolikt någon grupp vid det här laget tagit på sig ansvaret. Om inget nytt kommer fram så tycks det alltså som om det varit den 28-årige Andreas Lubitz egna demoner som drivit fram denna desperata handling. Tragedin för Lubitz anhöriga är lika stor som offrens tragedi.
Det sägs ofta, men måste sägas igen, att helt säkra säkerhetssystem inte låter sig konstrueras. Ibland är det rent av så att säkerhet i ett avseende kan leda till osäkerhet i ett annat. Det var efter attackerna 2001 som man införde krav på säkerhetsdörrar så att piloterna kunde låsa in sig i cockpit. Syftet var det bästa – att se till att inga eventuella kapare kunde tränga sig in och ta över kontrollen. Men denna gång var det just den låsta dörren som gjorde det möjligt för Lubitz att låta planet störta, medan förstepiloten förtvivlat försökte ta sig in.
Kontakten mellan planet och marken upphörde ett antal minuter före störtningen. Skulle det inte vara möjligt att ha ett system som låter markkontrollen ta över helt om något förefaller ha gått fel uppe i luften? Tekniskt är detta förmodligen fullt möjligt – men också då riskerar man att skapa nya risker. Lyckas en terroristgrupp eller en kriminell organisation ta över kontrollen över en flygledningscentral så kan en katastrof utlösas i alla fall.
Nya regler som förhindrar att en person lämnas ensam i cockpit kan kanske minska riskerna för en upprepning av just denna händelse. Men inte ens då går det att gardera sig helt och hållet mot försök att framkalla en katastrof.
Helt förarlösa plan – drönare – används sedan många år i militära sammanhang. Men bortsett från att frågan vem som sköter markkontrollen kvarstår så är det osannolikt att vanliga flygresenärer skulle acceptera att flyga med ett plan utan pilot. Om inte annat så måste någon levande människa kunna ta över om tekniken inte fungerar.
Allt kan inte skötas med teknik och avancerade datasystem. Människor kan ha mörka djup inombords, men levande människor är ändå oumbärliga för att vår värld ska fungera.