De som petar i grundlagen måste ha bättre argument

Inför den aktuella lagändringen tillsattes inte ens en parlamentarisk kommitté.

Ledare 15 november 2022 17:40
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

I morgon kommer riksdagen av allt att döma rösta igenom en grundlagsändring. Den kontroversiella lagen om utlandsspioneri borde ha uppmärksammats mer och långt tidigare. Då hade den kanske dragits tillbaka, som för tio år sedan när ett liknande lagförslag mötte massiv kritik.

Det var den förra regeringen som lade fram lagändringen som riksdagen nu ska rösta om. Tanken är att det ska bli olagligt att röja uppgifter om internationella samarbeten som skadar Sveriges relationer till andra länder. Det ska även bli straffbart att lämna hemliga uppgifter.

I våras röstade alla riksdagspartier – utom V och L – för lagändringen. Regeringsskiftet ser ut att ha fått L och MP att växla positioner. En stor riksdagsmajoritet är alltså fortsatt för ny lagstiftning. 

Varför är den politiska viljan att få igenom en grundlagsändring så stark? 

 

Socialdemokraternas Ida Karkiainen, ordförande i Konstitutionsutskottet och tidigare civilminister, ska ha en eloge som i måndags deltog i Publicistklubbens debatt om frågan. Många politiker har i dagarna duckat. Ekot fick till exempel tidigare inte tag i en enda partiföreträdare som ville försvara lagändringen (4/11).

Hos Publicistklubben frågade journalisten Nils Funcke vad det finns för exempel på när en utländsk stat eller organisation skulle ha använt grundlagsskyddade medier i Sverige i syfte att så split mellan stater.

 

Det är inte troligt att spioner, eller ens eventuella bulvaner, skulle vilja registrera sig för utgivningsbeslut, sade han. Funcke frågade Konstitutionsutskottets ordförande om det ens något finns exempel på när den föreslagna lagen om utlandsspioneri hade behövts.

Karkiainen kunde inte ge några exempel, men hänvisade till att våra grannländer har liknande lagstiftning och att lagändring behövs för Sveriges säkerhet. Men kunde ett eventuellt behov av en ny lag inte föras in i brottsbalken, är det verkligen nödvändigt att peta i tryck- och yttrandefrihetsförordningen? Inför den aktuella lagändringen tillsattes inte ens en parlamentarisk kommitté. 

 

I debatten varnades det också för att källor inte kommer våga lämna uppgifter till journalister. Om en källa riskerar fängelse är det inte särskilt betryggande med en vag lagstiftning om att en publicering eller gärning kan skyddas med hänsyn till om "syftet och övriga omständigheter är försvarlig”.

Jag försöker försvara 90 procent av Sveriges riksdag, sade Ida Karkiainen på debatten i måndags. Sveriges riksdag borde i stället försöka försvara svenska grundlagar och principerna de bygger på.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa