Ska välfärden kunna finansieras i framtiden också så måste tillväxten bli bättre
Kriget mot inflationen är över, det har finansminister Elisabeth Svantesson förkunnat. I och med att det kriget är slut är också regeringens ursäkter för att inte sänka skatten det.
Sveriges ekonomi presterar inte på topp just nu, vår ekonomi beräknas till och med gå sämst i hela EU. Det finns många förklaringar till varför det ser ut som det gör, många av dem fullt rimliga. En världsomspännande pandemi och det krig som brutit ut på vår kontinent spelar ju så klart in. Även om andra länder runt omkring oss bevisligen klarat situationen bättre.
Det finns helt enkelt många faktorer vi inte kan styra över här i Sverige, just därför är det ännu viktigare att vi använder de verktyg vi har för att få rätsida på ekonomin.
Regeringen har sen den tillträdde drivit en ekonomisk politik som inte bäddat för tillväxt. Man har varit återhållsam och stram, några rejäla skattesänkningar har vi inte kunnat se. Vanligtvis är en bra ekonomisk politik borgerliga regeringars paradgren. Men i stället för att ta tag i de strukturella problem som finns i svensk ekonomi har man valt att gömma sig bakom inflationen. Nu fungerar inte det tricket längre.
Sverige har ett av världens högsta skattetryck. Det är inte bara moraliskt fel att hårt arbetande människor inte får behålla en rimlig andel av de pengar de tjänat in. En för hög skatt skapar också praktiska problem för ekonomin.
Som en konsekvens av den dystra ekonomiska situationen går också våra kommuner och regioner dåligt. Det rapporteras underskott efter underskott och de statliga sektorsbidragen gör lite för att täppa igen de hål som finns. SKR beräknar att det saknas ungefär 24 miljarder kronor i regionerna. Skulle staten gå in och täcka upp det underskottet skulle mer än halva reformutrymmet gå åt.
En sådan utgift hade gjort att viktiga reformer hade behövt utebli. Det är inte en långsiktigt hållbar lösning att staten ska pumpa in pengar i kommuner och regioner som spräcker sina budgetar, de måste kunna stå på egna ben. Det enda sättet det är möjligt på är att få hela landets ekonomi att växa.
Vill vi få den tillväxt på plats som krävs för att finansiera en välfärd som desperat skriker efter mer pengar måste det löna sig bättre att jobba. Det måste också löna sig bättre att driva företag. Ett stort jobbskatteavdrag, framför allt för de med låga och medelstora inkomster, hade stärkt hushållens ekonomi och ökat deras köpkraft. Det hade i sin tur lätt till bättre ekonomi för Sverige företagare, hjärtat i den svenska välfärden.