Taket för hur mycket man får låna höjs. Och kravet på i vilken takt lånet ska betalas tillbaka sänks. Slutsatserna i den nya utredning som presenterades på måndagen låter ju bra för alla ”unga som vill in på bostadsmarknaden”. De skärpta amorteringskraven har kritiserats sedan de infördes 2018, just av den anledningen, med omsorg om förstagångsköparna.
Det kritikerna glömmer är varför kraven infördes, i två omgångar. Styrräntan hade legat runt nollstrecket en tid och bostadspriserna hade gått spikrakt uppåt under tre decennier. De svenska hushållen var en av världens allra mest skuldsatta. Om och när bubblan sprack skulle dominobrickorna rasa på ett sätt som fick 1990-talskrisen att framstå som en västanfläkt.
Med det nya förslaget kommer 23-åringen som vill köpa en etta i Uppsala för 1,5 miljoner kronor att behöva en insats på 150 000 i stället för 225 000 kronor. Avbetalningen av lånet på 1,35 miljoner kommer att ske med en procent per år ned till 50 procent av lånets storlek, en dryg tusenlapp i månaden. Tidigare gällde först det tredubbla ned till 70 procent, sedan det dubbla ned tills att halva lånet var betalt.
Innan man pustar ut kan man konstatera att bostadspriserna sannolikt kommer att öka igen efter några års konsolidering. Det blir alltså ett högre lån till att börja med, med en högre insats och med högre avbetalningar varje månad. Sedan tillkommer alltså risken för en krasch som kommer att drabba dem med högst lån allra mest.
Svensk ekonomi kommer också att backa tillbaka till utsikterna från 2017 då skuldsättningen pekades ut som den allra största risken för sysselsättningen, företagandet samt bankernas kreditförluster. Sedan tillkommer alla personliga tragedier i spåren av villor och bostadsrätter som är högre belånade än marknadsvärdet.
Amorteringskravet finns trots allt kvar, liksom bolånetaket och kravet på att lånet inte får överstiga 5,5 gånger bruttoinkomsten (från tidigare 4,5 gånger). Förhoppningsvis har åren med skärpta krav lett till en mer ansvarsfull kultur hos låntagare och kreditgivare.
Men det är märkligt att svenska regeringar och partier ständigt skruvar på kreditregler, samtidigt som de stora skevheterna på finans- och bostadsmarknaden lämnas orörda. En avtrappning av ränteavdraget hade varit ett långt mycket effektivare vapen mot överskuldsättning. Och en avreglering av hyresmarknaden ett långt mycket bättre sätt att öka rörligheten så att de unga kan få en bostad.
Nu står vi där med en lite lägre tröskel till Kalles och Lisas första lägenhet, med risken att de så småningom får dörren rakt i ansiktet.