För fyra år sedan var anspänningen stor inför riksdagsvalet. Skulle man kunna lita på resultatet? Hur skulle medierna och väljarna hantera den anstormning av falska eller skeva nyheter och fakta som förväntades under valspurten? Valpåverkan var på allas läppar och beredskapen hög, efter avslöjandena om brexitomröstningen och USA-valet 2016 samt skandalen med Cambridge Analytica våren 2018.
Inför valet 2022 börjar Myndigheten för psykologiskt försvar snart sin kampanj, Bli inte lurad. Enligt generaldirektören Mikael Tofvesson finns det numera en större motståndskraft i befolkningen mot desinformation och vilseledning, men han utesluter samtidigt inte att det händer ”något spektakulärt” nära valet. Han pekar ut ryska och islamistiska intressen som potientiella risker (SvD 17/8).
Det kan hända att svenska medier och nyhetskonsumenter blivit bättre på källkontroll, att man inte låter sig luras lika lätt av desinformation. Sannolikt har också de ryska intressen som tidigare varit så aktiva i USA och EU blivit starkt upptagna av att vinkla nyheter kring kriget i Ukraina på ett sätt som gynnar Ryssland. Men det finns också en tredje förklaring till att det svenska valet kan slippa större påverkan utifrån.
”Man känner inte igen sig i vårt Sverige”, sade statsminister Magdalena Andersson (S) i sitt sommartal förra helgen, angående de många skjutningarna och gängkriminaliteten. Hon upprepade vad hon sagt flera gånger tidigare under året, att invandringen varit för hög, integrationen för dålig och att segregationen bitit sig fast.
Falska nyheter, ”fake news”, handlar mindre om oriktiga faktauppgifter än om att steg för steg försöka ge en annan bild av ett skeende eller ett land. För fem år sedan blev en stor del av svenskarna upprörda när Donald Trump eller ryska medier använde Sverige som skräckexempel på vad alltför hög migration kan leda till. Men om både statsministern och oppositionen i princip delar den bilden, då finns det inte längre någon möjlighet att påverka. Fake news har spelat ut sin roll.
Desinformation och falska nyheter var i första hand vapen i högerpopulismens händer världen över. Men om de nu till äventyrs gjort sitt i Sverige, tillfälligt eller ej, kommer de paradoxalt nog kanske att saknas lika mycket av vänstern. Hur bekvämt var det inte, att kunna dra alla högeråsikter över en kam?
Kvar under de sista veckorna fram emot valet finns alldeles egentillverkade bilder om varför elpriserna i södra Sverige skjutit i höjden, om skolan, brottsligheten och mycket annat. Den typen av fejk har väljarna lärt sig att fördra sedan demokratins införande – och den innehåller oftast åtminstone ett korn av sanning.