Under pandemitiden ökade ersättning som betalades ut genom lönegarantin med en miljard kronor (SvD, 15/10). Men av de tre miljarder som betalas i lönegaranti till anställda på företag som har gått i konkurs eller rekonstrueras beräknas mellan sju och tio procent vara felaktiga utbetalningar, enligt arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).
Genom lönegarantin har företag uppgett falska anställningar och högre löner för att få ut mer pengar. Det innebär hundratals miljoner kronor i fusk varje år.
Detta är dock bara det senaste i raden av välfärdsbrott. Det är mer regel än undantag att kriminella hittar och utnyttjar luckor i offentliga system. Välfärdsfusket kostar många miljarder kronor varje år.
Mycket omtalat är fusket inom LSS där ett flertal företag har lurat till sig pengar genom falska anställningar som personliga assistenter. Åklagare Björn Rosenlöf påpekade i en debattartikel att “Jag skulle bli mycket förvånad om assistansfusket understiger 50 procent av all utbetald ersättning” (Expressen 28/9 2020). Tilläggas ska att assistentersättningen uppgår totalt till hela 30 miljarder kronor varje år.
För något år sedan rapporterades att kriminella nätverk hade satt i system att under coronan mjölka Tillväxtverket på permitteringsstöd. Utöver det används falska adresser och identiteter för uppehållstillstånd, bostadsbidrag eller försörjningsstöd. Falska anställningar genererar a-kassa och sjukpenning. Skenäktenskap har tidigare avslöjats som ett sätt att få uppehållstillstånd och försörjningsstöd. Förra året framkom att en man hade fejkat sin egen död i Irakkriget 2005 för att familjen skulle få efterlevnadsstöd av Pensionsmyndigheten (SVT 21/9).
2019 uppdagades att Iraks försvarsminister hade fått både försörjningsbidrag och flerbarnstillägg från Försäkringskassan. Även en chefsrådgivare till Afghanistans tidigare president fick försörjningsstöd, trots att han var bosatt i och verkade i Afghanistan.
Inom områden där det har skett stora avregleringar, ofta där en verksamhet har vuxit snabbt och där det samtidigt betalas ut stora bidrag utan tillräckliga kontroller, har välfärdsbrottsligheten blomstrat. Den svenska högtillits-modellen har sannolikt underlättat för den här typen av kriminalitet att bli så lukrativ.
Men nu ska Skatteverket se över hur problemen med lönegarantin kan åtgärdas. Riksrevisionen ska presentera en granskning av den till mars nästa år. I regeringens höstbudget föreslås också att en ny myndighet, som har i uppgift att kontrollera utbetalningar ur välfärdssystemet, ska vara helt utbyggd i årsskiftet 2025/2026. Gott så.
Det var riksdag och regering som en gång gjorde missbruket av skattemiljarder möjligt. Och det är skattebetalare som har betalat för det. Men de verkliga förlorarna är de som behöver de offentliga stöden. Det är de som nu granskas och misstänkliggörs eftersom politiker inte stoppade brottsligheten i tid.