Sjukvård, invandring och integration, och lag och ordning. Och sedan äldreomsorgen och skolan. Kanske även jobben och ekonomin om det är dåliga tider. Så brukar det se ut när väljarna får ange sina viktigaste frågor. Det är också här slaget om regeringsmakten sannolikt kommer att stå 2022.
Men tänk om även nästa vinter blir kall i hela landet – och så kan det mycket väl bli. Det är så klart ingen garanti, men ungefär var tionde år brukar vi få två, tre kalla och snörika vintrar, ”tioårsvintrar”. Och tänk om det är mulet och vindstilla en längre period i slutet av augusti eller början av september. I så fall kan energipolitiken mycket väl bli en valfråga.
Då blir nämligen energipolitiken en plånboksfråga, och plånboksfrågor engagerar.
I måndags slog Sveriges elförbrukning rekord för den här vintern. Och samtidigt som elförbrukningen har stuckit iväg, på grund av det kalla vädret, har tillgången till el inom landet minskat i jämförelse med föregående år. Dels för att det har blåsit relativt lite, dels för att både Ringhals 1 och Ringhals 2 nu är avställda. Konsekvensen blir dubbel: Sverige får importera mer el från länder med en smutsigare elmix än Sverige och elpriset skjuter i höjden. Utöver detta tvingas oljekraftverket i Karlshamn dra igång för att öka effekten i det svenska kraftnätet.
De höga elpriserna ledde till att skogsbolaget Holmen stängde två av sina pappersbruk och flera andra företag inom elintensiva branscher har varnat för konsekvenserna av ett högt och kraftigt fluktuerande elpris.
Detta är dock inte något som påverkar de flesta svenskars vardag. Men snart kommer elräkningen. Då blir elkrisen högst påtaglig också för landets alla småhusägare.
Och att plötsligt ha någon eller några tusenlappar mindre att klara månaden på märks. Elpriser för skogsbolag och stålindustri, koldioxidutsläpp och global uppvärmning kan vara både viktiga och oroande, men de befinner sig längre bort från de flestas vardag. De är inte lika omedelbart märkbara och förmår därför inte att väcka lika stort engagemang hos det stora flertalet. Även om de borde.
I Novusundersökningen från 2020 uppger bara 17 procent av de tillfrågade att energipolitik är en viktig fråga för dem. Men det kan ändras snabbt. Tydligare än något annat visar den senaste veckan att det inte räcker att Sverige på det stora hela är en nettoexportör av el. Våra hushåll och företag behöver en ren och stabil energitillförsel till rimliga priser.
Om energipolitiken blir en plånboksfråga kommer det att ge vind i seglen för de partier som förespråkar en bibehållen och utbyggd kärnkraft.