Ledare: Coronastrategin blir inte svag av att ifrågasättas

“När man väl har fått upp ögonen för sanningen, märker man att den finns överallt: världen är full av fenomen som bekräftar teorin. Allt som händer är bekräftelser av den. Därigenom blir det bevisat att teorin är sann; och de som inte tror på den är följaktligen personer som inte vill se en uppenbar sanning – personer som vägrar att se den”, skrev vetenskapsfilosofen Karl Popper (1962). 

Samma tankegång ligger bakom Poppers krav på falsifierbarhet för vetenskapliga teorier: alltså att det ska gå att testa en teori – eller strategi – på ett sätt som kan göra att den avfärdas. Man måste kunna formulera en händelse eller observation som bevisar att strategin eller teorin inte fungerar, annars blir det omöjligt att bedöma sannings- eller effektivitetsgraden i strategin. 

Citatet från Popper är ständigt aktuellt, inte minst i debatten om coronaviruset. De som tycker att den svenska strategin har varit alltför mesig hittar överallt bevis på just det. Många av dem som ställer sig positiva till den svenska strategin gör detsamma. Båda grupperna är högljudda och överallt återfinner de bevis på att “motståndarna” vägrar se sanningen. 

Så vad är egentligen sanningen om coronaviruset och dess spridning? OECD släppte nyligen den återkommande rapporten "Health at a Glance Europe". Sverige har haft både många coronadödsfall, och hög överdödlighet hittills 2020. 

Dessutom tog det Sverige längst tid – 58 dagar – av de undersökta OECD-länderna att få smittspridningen under kontroll i våras. Genomsnittet var 34 dagar. Den svenska strategin har också ofta kritiserats för att vara otydlig för medborgarna. Det finns alltså en hel del som tyder på att Sveriges coronastrategi inte har fungerat optimalt. 

Men Sveriges coronastrategin har också haft fördelar. Ekonomin i länder med långtgående och tvingande nedstängningsåtgärder har drabbats värre än den svenska ekonomin, vilket kan rädda liv på sikt. Till exempel är massarbetslöshet förknippat med förkortad livslängd. Det går alltså inte att välja mellan att rädda ekonomin eller att rädda liv, eftersom våra liv och vår samhällsekonomi är sammanflätade. Det blir även mindre av ensamhet och psykiska problem på sikt i ett land med mindre fokus på isolering.

Med andra ord – Sveriges coronastrategi har många fördelar och många nackdelar: både de som är trogna den svenska strategin och de som ständigt kritiserar den har fog för sina åsikter. Det övergripande problemet med Sveriges strategi är därför kanske inte just strategin i sig, utan att vi inte har formulerat något scenario som skulle göra att vi avfärdade den. För att kunna förlita sig på en strategi måste det gå att i teorin falsifiera den – först därefter kan vi renodla vad som fungerar och inte.