Av Sveriges två statsministerkandidater är det Ulf Kristersson (M) som behöver agera snabbtför att få jobbet. Det blev tydligt på onsdagen då den ekonomiskpolitiska talespersonen Elisabeth Svantesson skickades ut för en skamlös flört med Annie Lööf och Centerpartiet. Om C tolererar Kristersson och trycker på gul knapp, kanske på måndag, kommer Sverige snart att förvandlas till en centerpartistisk landsbygdsdröm, var budskapet.
Det spelar ingen roll om du bor i Dorotea eller Bjuv (M:s exempel på var centerpartister kan bo), med en borgerlig regering kommer vägen att lagas, järnvägen att byggas, macken att vakna till liv och polisen att komma på momangen. Dessutom ska landsbygden äntligen få behålla en större del av pengarna från sin vattenkraft och sina vindsnurror, ett tack för att man förser resten av Sverige med den energi som behövs för jobben och tillväxten.
Ett mindre krux med Moderaternas landsbygdspaket är att Annie Lööf varit näringsminister i en alliansregering. Hon vet hur svårt det är att få landsbygden att ”vakna” med några penndrag i statsbudgeten. Det är ett hål utan botten som ska fyllas och utgifterna ska hela tiden vägas mot andra områden. Centern gillar förstås utsikterna att landsbygden hamnar i centrum på det här sättet, men färska erfarenheter visar att man också kan få genomslag för sin politik i en S-ledd regering.
Ett betydligt större krux är att M tycks ha glömt att de flesta nya C-väljare inte kommer från Dorotea, utan är välutbildade kvinnor i storstäderna. Det är bland annat därför 60 procent av C-väljarna föredrar en S-regering med stöd av Vänsterpartiet (Novus 27/6). Andelen som föredrar en M-regering med stöd av Sverigedemokraterna är tre (!) procent. Det här vet förstås M, att det är om SD som skon klämmer, och man vet att Annie Lööf inte är till salu. Därför handlar utspelet mer om att positionera sig inför antingen ett extraval eller valet nästa höst.
Det är ironiskt att det är just landsbygdsministern, Jennie Nilsson (S), som avgår denna dag för att trycka på knappen i riksdagen, först nej till Kristersson och i nästa skede ja till Stefan Löfven. Den sakpolitik som alla säger sig gilla väger ganska lätt mot det politiska spel som alla säger sig ogilla. Löfven vill snabbt bli omvald, med 175 ledamöter mot 174. Den så avgörande statsbudgeten blir en senare fråga.
Kanske blir det Löfvens tur att öppna lanthandel tillsammans med Annie Lööf i höst? Vänsterspöket finns där för C-väljarna, men är inte alls lika närvarande som spöket längst till höger. En sak är säker. Sakpolitiken kommer inte att komma i första rummet, inte heller när det är dags för budgeten.