Långpassen gynnar inte dem som betalar skatt

En utvilad brandman är högsta prioritet när katastrofen är ett faktum.

I förra veckan ordnade brandmän ett protesttåg i Stockholm mot hotet om nya arbetstider.

I förra veckan ordnade brandmän ett protesttåg i Stockholm mot hotet om nya arbetstider.

Foto: Henrik Montgomery

Ledare2023-04-17 18:47
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Brandmän och personliga assistenter hotar med massuppsägningar när fack och arbetsgivare kommit överens om att uppfylla EU:s direktiv om arbetstider från och med i höst. Det blir en krock mellan verkligheten och de goda avsikterna att arbetstagarna inte ska arbeta ihjäl sig, att de måste vila minst elva timmar per dygn.

Nyheten förbryllar något. Vem har något emot mer vila mellan passen? Facket Kommunal brukar slåss för sina medlemmars arbetstid, för busschaufförer som ska slippa delade pass och för alla andra välfärdsarbetare som riskerar att slita ut sig långt före pensionen. I december kom man överens med arbetsgivaren SKR, Sveriges kommuner och regioner, om den nya minimala dygnsvilan. ”Nu finns tydliga skrivningar så att arbetsgivarna inte längre kan skarva med arbetstidsförläggningen”, sade avtalssekreteraren Johan Ingelskog (9/12).

Facket hade uppenbarligen mycket dålig koll på vissa medlemmars intressen. Ett tungt vägande skäl att bli brandman, utöver själva jobbet, är just arbetstiderna. En heltid på sju arbetsdagar i månaden lämnar utrymme för långa ledigheter, exempelvis under småbarnsåren. Det finns också goda möjligheter att göra annat vid sidan av.

Många brandmän är också egenföretagare, som Niklas Almqvist i Norrtälje. Han säger till Aftonbladet att han får svårt att kombinera sin verksamhet med fler och kortare pass på brandkåren. ”Det här är värdelöst, skittrist. Jag hoppas att vi får ett undantag”, säger han (Aftonbladet 17/4).

Mot brandmännens intressen står naturligtvis allmänhetens intresse av en fullt fungerande räddningstjänst i händelse av bränder, olyckor eller andra kriser. En insats av en man eller kvinna som varit i tjänst i 20 timmar är knappast optimal. Men de har väl sovit, invänder någon. Ett dygnspass med jour innefattar väl åtta timmars sömn?

Det är förstås inte säkert. Vad som helst kan inträffa under en 24-timmarsperiod och det är möjligt att personalen måste vara i gång hela tiden. Precis som att den som är personlig assistent måste vara beredd på att brukaren med sina behov kan kräva assistans när som helst på dygnet. När något händer måste man vara på tårna, till 100 procent. Det är det som är jour, det som medborgarna betalar för.

Arbetsrättsjuristen Tommy Iseskog talar om en ohelig allians mellan fack och arbetsgivare där man kringgått EU:s lagstiftning utan att vara tydliga med orsaken (Expressen 13/4). Det blir inget 9-5-jobb även med laglig dygnsvila. Kommunerna ska betala bra för en bra räddningstjänst. Sidoverksamheter och mycket tid med barnen ingår inte i den överenskommelsen.