Uppsala- och Knivstaborna kan andas ut. Med största sannolikhet blir det fyra järnvägsspår mellan Uppsala och Stockholm. Regeringen skjuter till nästan det som behövs, 7,5 miljarder kronor, inom den tidsram som krävs för att komma i gång. Nu kan kommunerna och regionen gå vidare med planerna mot 2050, med infrastruktur och bostäder. Det är sannerligen på tiden.
Det är uppenbart att staten, regeringen och Trafikverket, inte förstått att de nya järnvägsspåren inte varit ett önskemål utan ett krav. Man har inte förstått att det expansiva Stockholm-Uppsala inte är ett självspelande piano, att regionen nått vägs ände som Sveriges tillväxtmotor.
Den nyligen avslutade miljökonferensen Stockholm+50 visade tydligt på problemen, att den minsta ökade belastning på huvudstadsregionen omedelbart leder till en infarkt, att det är omöjligt att ta sig från A till B. Arlanda och Uppsala finns med i ett sammanhang där det blivit till en chansning att arrangera möten och där företagen fått allt svårare att rekrytera på grund av bristen på bostäder och rimliga pendlingsförhållanden.
Således är det inte bara lokalpolitiker som vänt sig mot staten, efter Trafikverkets besked i höstas om att fyrspåret kan bli fördröjt. Det är ett enigt näringsliv, högre utbildning samt även myndigheter som Läkemedelsverket och Livsmedelsverket som rutit ifrån: Uppfyll er del avtalet!
Stockholm och Uppsala konkurrerar internationellt om investeringar från läkemedelsjättar och andra life science-företag, samt exempelvis om EU:s läkemedelsmyndighet EMA för fem år sedan. Sannolikheten för att man gått förlorande ur sådana strider har ökat med tiden. I den nationella kampen om järnvägspengar har regionen beviljats knappt tio av de sammanlagt 800 miljarder kronor som finns tillgängliga till 2033. Det är förstås fullt rimligt, liksom att de ytterligare 3,4 miljarderna som krävs för att slutföra bygget tillkommer.
Ett avtal har två sidor. Regionen och kommunerna kan inte vänta till efter valet med att uppfylla sina delar. För Uppsala kommun handlar det om bostäder och kollektivtrafik. Översiktsplanen antogs slutligen i december men hotas att rivas upp av oppositionen vid en ny majoritet. Detsamma gäller spårvägen.
Det finns ingen tid att vinka på då miljötillstånden sätter ramen, särskilt vad bron över Fyrisån vid Ultuna beträffar. Partierna behöver sätta sig ner så snart som möjligt och göra en tidsplan som inte står och faller med väljarnas mandat 2022 och 2026. Om det tar emot kan man tänka på företagen, på alla som utbildar sig och gör sin del för att bidra till Uppsalas utveckling. De säger: Uppfyll er del av avtalet!