Ledare: Bidens symbolpolitik hjälper inte världens fattiga

Vaccinbristen är ett problem i stora delar av världen. EU, USA och Storbritannien har försäkrat sig om stora leveranser av vaccin, samtidigt som det ser betydligt tuffare ut för många av världens fattigare länder. Vaccinprogrammet Covax kan inte på långa vägar möta det behov och den efterfrågan som finns.

Indien och Sydafrika har lagt fram ett förslag i världshandelsorganisationen WTO om att, tillfälligt, slopa patenträttigheterna för vaccin mot covid-19. Förslaget, vars syfte är att öka den globala produktionen av vaccin i hårt drabbade länder, får nu också stöd av USA. Därmed landar bollen hos EU och Storbritannien.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har redan antytt att EU kan ansluta sig till den amerikanska linjen. Men det borde unionen inte göra.

Som så ofta annars när något låter för bra för att vara sant, är det också det. Ett slopande av vaccinpatenten är symbolpolitik. Det kommer inte att sätta fart på vaccinproduktionen.

Det som just nu bromsar produktionen av mer vaccin är kompetensen och förmågan att tillverka, inte patenten. Om USA verkligen brydde sig om att öka tillverkningskapaciteten skulle landet se över alla de handelshinder som just nu försvårar vaccinproduktionen. Till att börja med skulle president Joe Biden kunna öppna sitt lands gränser och tillåta export av medicinsk utrustning.

Om till exempel Indien fick importera de råvaror och komponenter som behövs för vaccinframställning från USA, skulle landets vaccinproducenter kunna skala upp tillverkningen rejält.

Patentskyddet är och förblir en viktig grund för utvecklingen av nya mediciner och vaccin. Den som investerar stort i forskning och utveckling, måste kunna få tillbaka sina pengar. Möjligen skulle den föreslagna åtgärden kunna ge en tillfällig skjuts i tillverkningen – om också handelshindren hävs – men det skulle allvarligt hämma framtida innovationer.

Det finns också en risk att öppnade patent skulle kunna resultera i fler och undermåliga vaccin från mindre nogräknade producenter. Vilket knappast är något som vare sig EU, USA eller Indien önskar sig.

Konsekvenserna av fortsatt vaccinbrist i stora delar av världen kan inte underskattas. Det måste åtgärdas. Och det krävs konkreta åtgärder. Världens alla länder måste släppa på exportförbud för viktiga råvaror och komponenter för vaccinproduktionen, och den rika världen måste vara beredd att bidra med ekonomiskt stöd för köp och produktion av vaccin.

Symbolpolitik som mest är till för att stilla den amerikanska presidentens dåliga samvete behövs dock inte.