Från och med första januari infördes en rad nya förändringar: det blev förbjudet att slänga cigarettfimpar på marken och det är inte längre tillåtet att sälja vissa engångsartiklar i plast, som plastbestick eller bomullstops. En något mindre uppmärksammad förändring är fördubblingen av gåvoavdraget, vilket innebär minskad skatt när man ger en gåva till välgörenhet.
Skänker man pengar till välgörenhet får man 25 procent tillbaka på skatten. Tidigare var maxbeloppet för gåvoavdraget 6 000 kronor, nu höjs det till 12 000 kronor. En gåva på 12 000 kronor ger en skattereduktion på 3 000 kronor.
Det är mycket välkommet.
Skattereduktionen kommer med största sannolikhet att bidra till att det skänks mer pengar. När alliansregeringen införde skattereduktionen 2012, (för att den sedan skulle plockas bort av den rödgröna regeringen) ökade gåvor till ideell verksamhet markant.
Att det nu blir mindre skatt för gåvor, är inte främst en vinst för privatpersoner. Det är framför allt en vinst för vårt civilsamhälle. Den ideella sektorn är till stor del kittet i ett samhälle. Lokala föreningar och sammanslutningar skapar sammanhållning och bidrar ofta till att på olika sätt stötta människor som behöver det, när det offentliga inte förmår göra det. Ett levande civilsamhälle är också vad som gör ett samhälle mänskligt. Tänk lokala idrottsföreningar, Röda korset, Svenska kyrkan eller Missing People.
Civilsamhällets problem är dock dess beroende av offentliga medel. Ju mer kommunal eller statlig finansiering en förening får, desto mindre fri eller “ideell” är den. För att få offentliga bidrag måste verksamheten, eller åtminstone verksamhetsberättelsen, anpassas till att gå i linje med vad som krävs i kommunala och statliga bidragsansökningar, från exempelvis Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor eller från Allmänna Arvsfonden. Skattefinansieringen riskerar även att konkurrera ut det icke-skattefinansierade civilsamhället.
På så vis får vi en mer andefattig och likriktad ideell sektor. Hade inte beroendet mellan offentlighet och civilsamhället varit så starkt, hade vi sannolikt haft en större mångfald av civilsamhällesaktörer.
Dessutom är den ideella sektorn en viktigt opinionsbildande faktor, vilket de politiska partierna naturligtvis är medvetna om. Tänk på Hyresgästföreningen eller Socialdemokrater för Tro och Solidaritet.
Även om det bara är ett litet steg på vägen, bidrar gåvoavdraget till att minska beroende mellan offentlighet och det civila samhället. Det är mycket positivt.