Efter tufft motstånd från oppositionen öppnade coronapandemin till sist ett möjligheternas fönster för den spanska regeringen att införa så kallad medborgarlön (SVT (8/7). Inkomsten kommer att kunna uppgå till 12 000 kronor i månaden och kan sökas av personer i åldrarna 23 till 65 och riktar sig mot samhällets mest utsatta.
Diskussionen om medborgarlön, eller som det också kallas: basinkomst, är omgärdad av mycket begreppsförvirring. Det finns inget enhetligt sätt att införa en medborgarlön, och reformen kan knappast sägas vara varken höger eller vänster. Den amerikanska 1700-talsfilosofen Thomas Paine sägs ha varit den första att föreslå ett slags basinkomst. En klumpsumma menade han skulle betalas ut på myndighetsdagen och finansieringen skulle ske genom en ekonomiskt utjämnande arvsskatt.
Den marknadsliberala ekonomen Milton Friedman föreslog på sin tid en basinkomst i form av en så kallad “negativ inkomstskatt”, där alla oavsett inkomst garanteras ett minimibelopp varje månad som successivt fasas ut med stigande inkomst. Detta tänkte han sig som ett mer frihetligt alternativ till olika socialförsäkringssystem.
Flera representanter för Miljöpartiet har därtill föreslagit basinkomst, till synes tänkt att läggas ovanpå befintliga välfärdsfunktioner - hur nu det offentliga skulle ha råd att finansiera det. Kort sagt: Säger man bu eller bä om basinkomstens vara eller icke-vara måste man först klargöra vad det är man egentligen talar om.
När Finland för några år sen experimenterade med basinkomst betalades 560 euro ut varje månad till 2000 arbetslösa. I den initiala utvärderingen förkastades experimentet. Syftena ansågs inte uppfyllda. Men en relativt ny studie om effekterna visar att deltagarna i större utsträckning än kontrollgruppen blev sysselsatta, fick ökat välbefinnande och högre tillit. Dock anmärker forskarna att det inte går att dra några säkra slutsatser utifrån experimentet.
Det centrala argumentet emot basinkomst är att statliga bidrag måste vara förenade med krav på motprestation - som att man exempelvis måste söka jobb - annars sägs ersättningarna riskera att verka passiviserande. Något som uppenbarligen verkar motsägas av de senaste rönen i Finland.
Svenska beslutsfattare gör bäst i att följa utvecklingen på kontinenten och de utvärderingar som följer av experiment såsom det finska. Rätt utformat skulle ett system för basinkomst kunna ersätta det svåröverskådliga, dyra och administrativt tungrodda lapptäcke av socialförsäkringssystem som finns i dag.