Två bilder av svenskt näringsliv coronaåret 2021: Storindustrin har fest. Investor delar ut tio miljarder kronor till aktieägarna i vår, Sandvik åtta. I det senare fallet ingår en extrautdelning eftersom ägarna blev helt utan aktieutdelning 2020. I motsatt hörn sitter många tusen småföretagare och räknar på omsättningen, för att eventuellt komma i fråga för det nya statliga omställningsstöd som med sina långa handläggningstider kanske kan bli aktuellt till sommaren.
”Aldrig tidigare har skattebetalarna räddat så många jobb i privat sektor”, sade finansminister Magdalena Andersson (S) vid en pressträff i måndags, och hänvisade till att regeringen beslutat om 374 miljarder kronor i krisstöd till företag och anställda. Men då ingår att ta lån, där Riksbanken lämnat garantier men där bankerna visat sig ovilliga att gå med på mer generösa villkor. Då ingår också möjligheten att skjuta upp skatteinbetalningar, även det en form av lån som ska betalas tillbaka.
”När man tittar på utfallet blir det bara smulor kvar”, säger Företagarnas vd Günther Mårder till SVT (26/1). Han räknar inte med lånen, inte heller med korttidspermitteringarna för 35 miljarder kronor som slussats från staten till de anställda via företagen. Då återstår 35 miljarder i renodlat företagsstöd varav merparten, 28 miljarder, gått till sänkta arbetsgivaravgifter.
Omställningsstödet, som beslutades 30 april 2020, skulle enligt regeringen omfatta 180 000 företag och belasta statsbudgeten med 39 miljarder kronor. Utfallet har blivit knappt sex miljarder kronor. Enligt synpunkter till Skatteverket var utformningen av stödet alldeles för krånglig och innebar en stor administrativ börda för småföretagaren. Detta trots att en stor majoritet av ansökningarna gällde belopp på under 100 000 där revisorer inte behöver blandas in.
Inte överraskande verkar det som om de raka stöden, permitteringar och skattesänkningar, fungerar bäst. Men dessa har också sämst precision av coronastöden. Till och med Sandvik har till exempel utnyttjat korttidspermitteringarna, under andra och tredje kvartalet i fjol.
Småföretagen har lidit svårt de senaste tio månaderna. Sveriges ”halvöppna” coronastrategi har skapat osäkerhet för många, exempelvis i restaurangsektorn. Har man rätt till stöd eller inte? Kommer man att klara sig? Att tvingas slå igen och be om hjälp, som i grannländerna Danmark och Norge, har ibland varit ett jämförelsevis lockande alternativ.
”Håll i, håll ut”, uppmanar finansministern på sin pressträff. Ge oss ett enkelt stöd som vi kan använda så slipper vi slå igen, replikerar småföretagarna.