En opinionsundersökning som gjorts av SOM-institutet i Göteborg visar att 38 procent av svenskarna är för att Sverige går med i Nato medan 31 procent är emot, samtidigt som 60 procent anser att vårt land ska vara alliansfritt, syftande till neutralitet i krig. En majoritet av svenskarna säger alltså samtidigt ja till Nato och nej till Nato.
Det alliansfria Sverige samarbetar allt närmare med Nato. Vi har eller kommer att ha bilaterala samarbetsavtal med både USA och Storbritannien, Natos viktigaste länder. Förra året fick Sverige ett guldkort av Nato, ett avancerat partnerskap. Samtidigt underströk utrikesminister Margot Wallström att ”den militära alliansfriheten tjänar oss väl”.
I mars deltog Sverige i en stor krigsövning med Nato, som ”i ett fiktivt scenario försvarade sig mot ett militärt angrepp från Ryssland”, enligt Dagens Nyheters respekterade försvarsreporter Mikael Holmström. Svenska regeringen överraskade genom att snabbt besluta om allmän mobilisering av hela försvaret med nästan 60 000 man och tillät Nato att använda svenskt territorium för både flyg och fartyg i det tänkta scenariot. I verkligheten deltog förstås inga riktiga militära förband. Däremot var topptjänstemän från UD, justitiedepartementet och försvarsdepartementet med i övningen.
Nato behövde använda svenskt luftrum och svenska hamnar för att kunna förstärka försvaret av sina allierade i Baltikum och den svenska regeringen accepterade det, eftersom man ansåg att risken var stor för att också Sverige skulle angripas av den östliga fienden. Men Sverige deltog inte aktivt i själva Natoövningen.
Man får lätt ett intryck att av Sverige måste vara ett av de mest aktiva Natoländerna utan att vara medlem. Alla de borgerliga partierna är numera för ett svenskt medlemskap. Men regeringspartierna säger nej. Det förefaller som om svenskarnas inställning att samtidigt säga både ja och nej till Nato precis motsvarar regeringens ståndpunkt.
UNT Ledare