Studenter som tjänar "för mycket" straffas med lägre studiemedel från CSN.
De flesta av Sveriges hundratusentals universitets- och högskolestudenter finansierar sina studier genom studiemedel från Centrala Studiestödsnämnden (CSN). Studiemedlet, som består av en bidragsdel och en lånedel, är för de allra flesta tillräckligt för att klara av den löpande ekonomin. Men många studenter väljer att jobba extra under läsåret och på sommaren för att utöka både budget och buffert. Att de som kan arbeta också ska göra det är en viktig del av samhällskontraktet men de studenter som vill bidra till samhällsekonomin måste räkna kronorna för att inte riskera att förlora sitt studiemedel på grund av fribeloppet.
Fribeloppet är gränsen för hur stora inkomster en person som tar emot studiemedel får ha innan detta påverkas, beloppet beräknas halvårsvis. Till inkomster räknas bland annat lön, föräldrapenning och försäljning av aktier. För en heltidsstuderande ligger fribeloppet på 110 995 per halvår. För studenter som jobbar hela sommaren och har ett jobb vid sidan av studierna kan en situation uppstå där viljan att ta ett till arbetspass måste vägas mot verkligheten av ett minskat studiemedel.
Då en del av studiemedlet är ett bidrag vore det oansvarigt att slopa fribeloppet helt. Ett bättre alternativ vore att förändra regelverket så att fribeloppet enbart baseras på inkomster som tjänas under den tid man faktiskt tar emot studiemedel, för de allra enbart flesta höst- och vårterminen. En sådan reform hade gett studenter större möjligheter att tacka ja till extrapass och att etablera sig själva på arbetsmarknaden.
Under pandemin slopade den dåvarande regeringen fribeloppet. Det främsta syftet med åtgärden var att underlätta för de studenter som valde att arbeta extra inom vården under krisen. Det var en viktig reform som ledde till att fler fanns tillgängliga för att arbeta, inte bara inom vården utan inom alla branscher, i en svår tid samtidigt som den gav studenter ökade möjligheter att tjäna pengar och få erfarenheter. Fribeloppet återinfördes dock 1 juli 2022, trots kritik från bland annat Vårdförbundet Student som menade att detta kunde leda till vikariebrist.
Men fribeloppets effekter är inte enbart brist på vikarier. Många studenter både vill och kan jobba mer än vad fribeloppet tillåter idag och att låta dem göra det hade både gynnat statskassan och ökat produktiviteten i en svår ekonomisk tid. Det är därför konstigt att regeringen inte underlättar för den stora gruppen studenter som vill göra just detta redan innan de fått sin examen. Det ska inte straffa sig att arbeta.