Först när den når miljonsäljande populärmusik blir gängkriminaliteten verklig för många. Det brutala mordet på 19-årige rapparen Einár i Stockholm i torsdags kväll var annars en del av något som närmast blivit rutin i nyhetsrapporteringen – ”två män, offret utanför en port, avrättning, flykt till fots/moped/sparkcykel”. Skillnaden den här gången var att det varken hände ”där borta” eller att det bara involverade okända förortskillar.
”Folk kommer att ta hans familj om han gör det … om han golar är det många som blir tagna”. Uttrycket kommer från polisutredningen mot en 43-åring som betraktas som ledare för Gottsundanätverket (UNT 24/10). Uttalandet, som kommer från krypterade chattar, gäller en 21-åring som i september åtalades för innehav av mycket stora mängder narkotika. Han misstänks vara en viktig kugge och en storsäljare i den 43-årige ledarens nätverk.
I våras åtalades 58 personer i en stor härva i Uppsala. De krypterade kommunikationsplattformarna Anom, Encrochat och Sky ECC leder hela tiden till nya gripanden. Grovt narkotikabrott, penningtvätt, grov misshandel, vapenbrott och grov narkotikasmuggling är några vanliga punkter i den stora mängden åtal som också innehåller synnerligen grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor.
Det är naturligtvis bra att många grova brottslingar kan gripas och lagföras. Några sidoeffekter är ändå att det blir tomt på flera nivåer i nätverken, platser som ska fyllas vilket kommer att betyda våld. Samt att personer som den nämnda 21-åringen kan prata under utredningen. Vilket i sin tur betyder att det går runt många för allmänheten okända ”Einár” även i Uppsala, unga män med ett pris på sitt huvud.
Moderatledaren Ulf Kristersson kallade gängkriminaliteten ”inhemsk terror” i sitt tal på partistämman i helgen. Han har rätt i att invånarna i Sveriges utsatta områden utsätts för en sorts terror av gängen, då deras frihet i vardagen är kraftigt begränsad. Men i sin iver att ”gå längre än regeringen” kan M-förslagen ibland kasta integritet och rättssäkerhet över bord, som med visitationszonerna och utvisningar med enbart misstankar som grund.
Kristersson har också rätt när han säger att det kommer att ta tid att få bukt med gängen, att det handlar om 20 år (SvD 1/9). Den S-ledda regeringen har heller inte imponerat med sin senfärdighet och kan tacka oppositionen och franska polisen (Encrochat) för att man äntligen är på rätt spår. Sverige är unikt i Europa med de många skjutningarna. I varje enskilt fall döljer sig en från början helt oskyldig kille som hamnat snett, en ”Einár”.