Redan innan coronakrisen hade många svenska kommuner en ekonomisk uppförsbacke. Nu väntar ännu svårare tider.

När Sveriges kommuner och landsting, numera Sveriges kommuner och regioner, släppte sin ekonomirapport i höstas framgick det att 80 procent av de kommunala ekonomicheferna trodde att ekonomin kommer att vara mer ansträngd i år än i fjol. De anade nog inte hur rätt de skulle få. Nuvarande kris kostar.

Tidningen Dagens Samhälle nämner situationen i bland annat Uppsala. Enligt kommunens aktuella analys är att det väntas bli 200 miljoner i tappade skatteintäkter. Utöver förlorade intäkter ökar också kostnaderna.  

”Vi anställer undersköterskor för glatta livet”, som kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) säger till tidningen. Uppsala, precis som många andra kommuner, förlorar på coronakrisen på flera sätt. Bara för SM-finalen i bandy - utan publik – gick kommunen 10 miljoner back.  

Nyligen meddelade regeringen att landets kommuner ska få 15 krismiljarder för i år och sedan, för nästa år, en nivåhöjning av statsbidragen upp till 12,5 miljarder. Enligt Dagens Samhälle får Uppsala 234 miljoner kronor av de nya krismiljarderna.

Om det statliga stödet till kommunerna kommer att kompensera för virusutbrottet? Tveksamt. Enligt Konjunkturinstitutets nya prognos för 2020 väntas BNP falla med 3,2 procent i år, och det väntar en ”synnerligen djup lågkonjunktur” efter pandemiutbrottet.  

Lika lite som landets företag har kunnat förutse pandemin har ansvariga i kommunerna kunnat det. Samtidigt är kommunernas dåliga ekonomi som sagt ingen nyhet. Redan förra året visade det sig att 116 kommuner drogs med strukturella underskott. Alltså att kostnaderna var högre än skatteintäkter och statsbidrag.  

I vintras gick Vänsterpartiet ihop med Moderaterna och Kristdemokraterna – med stöd av Sverigedemokraterna – för att pressa regeringen att ge fler miljarder till kommunerna. Centerpartiets Anders W Jonsson var då kritisk till Moderaterna som han menade gick emot ”borgerlig och inte minst moderat politik” när de ställde sig bakom ”traditionell vänsterpolitik”.  

I dagsläget är det svårt att motsätta sig ekonomiskt stöd till kommunerna, oavsett vilket parti man tillhör. Även kommunerna behöver hjälp för att klara coronakrisen.  

Efter krisen gör dock Anders W Jonsson rätt i att ifrågasätta statliga stöd som den enda vägen framåt. Om Sveriges kommuner ska få en ekonomi i balans – långsiktigt – krävs prioriteringar. Men här och nu gäller det att kunna hålla huvudet ovan vattenytan.