Upprördheten är på många håll stor över oljebolaget Shells årsresultat. Det brittisk-nederländska företaget redovisar en vinst på nästan 40 miljarder dollar för 2022, omkring 400 miljarder kronor, en fördubbling mot året innan. ”Obscent, en förolämpning mot arbetande familjer”, dundrar den brittiska fackbasen Paul Nowak (The Guardian 2/2).
Den enda oenigheten mellan diverse politiker, opinionsbildare och miljöorganisationer tycks vara hur Shell ska sona sin vinst. Borde den konfiskeras som skatt, uppgå i klimatfonder eller något annat? Den mest legitima upprördheten gäller hur producenter av energi i alla dess former profiterat på Putins invasion av Ukraina. Som den gröna politikern Lan Marie Berg uttryckte det angående norska statens ökade inkomster: ”Hittar man en plånbok på gatan så ger man tillbaka pengarna”.
Fossila företag brukar ofta skylta med att de minsann investerar i förnybara bränslen. Skälet till det kan vara så kallad greenwashing, att få sitt varumärke att framstå i bättre dager, eller att man skymtar ett liv efter oljan. Troligen handlar det om både och. Shell hävdar i alla fall i sin årsredovisning, till bilder av vindsnurror, att 12 procent av nyinvesteringarna görs i förnybart.
Detta är en lögn, hävdar den oberoende organisationen Global Witness, som anmält Shell till The US Securities and Exchange Commission (SEC). Siffran beror enligt organisationen på att oljebolaget räknat in investeringar i gas, som är fossilt. Den verkliga andelen som går till förnybara investeringar beräknar man till endast 1,5 procent (The Guardian 1/2).
Frågan är dock varför satsningar på förnybar energi ska göras av oljebolag och inte av företag som kan den branschen bäst? En annan fråga gäller den utdaterade fixeringen vid amerikanska och europeiska bolag. Det är ett faktum att de vanligaste hackkycklingarna Shell och ExxonMobil snart bara är hälften så stora som jättarna Sinopec och China National Petroleum. Och om den kinesiska staten hittar en europeisk eller amerikansk plånbok på gatan så stoppar man den nog i bakfickan.
Lösningen på klimatfrågan ligger i förhandlingar, i globala skatter och/eller utsläppsrätter. Inte, hur mycket en del än skulle vilja, i aktivisters banderoller vid bensinstationer eller oljedepåer. Ett oljebolag producerar olja och ett gasbolag gas så länge det är lönsamt.
De geopolitiska förändringarna mellan Kina, Ryssland, USA och Europa kommer att avgöra världens öde de kommande decennierna, inklusive klimatfrågan. Vinstnivån i vissa företag och branscher längs vägen har en i sammanhanget försvinnande liten betydelse.