Det är absolut inget fel på flera av Socialdemokraternas förslag för att möta inflationen och den förväntade lågkonjunkturen. Regeringen kommer säkert att tillföra pengar till kommuner och regioner i vårbudgeten, högst sannolikt kommer också det höjda bostadstillägget för barnfamiljer att förlängas efter halvårsskiftet. S-topparna Magdalena Andersson och Mikael Damberg, som presenterade förslagen på torsdagen, kommer att säga att de drivit regeringen framför sig och så kan man ju tolka det.
Men så måste man också låtsas att man kan trolla bort de höga matpriserna. Vänsterpartiet var först med att häromdagen föreslå ett pristak. Socialdemokraterna nöjer sig med att vilja kalla till sig aktörerna i handeln, det vill säga Ica, Coop och Axfood, ”för att prata om prishöjningarna” och ”säkerställa att man inte höjer marginalerna”. Det är mycket svårt att se hur sådant ”prat” skulle kunna leda till något gott för den som handlar brödlimpan.
Att politiskt styra marknaden och prissättningen är något som förknippas med andra politiska system. Staten har redan agerat med de myndigheter som har i uppdrag att göra det. Konjunkturinstitutet släppte för tre månader en specialstudie som kom fram till att konsumentpriserna inte ökat mer än vad som motiveras av ökade kostnader. Inga större marginaler, alltså, ingen som ”passat på” att höja lite extra.
Specifikt för maten har Konkurrensverket ”noterat diskussionen” om priserna och granskar livsmedelsbranschen extra noga. Enligt lagen ska ingen aktör, eller aktörer, missbruka sin dominerande ställning. Tecken på detta, eller på tendenser till kartellbildning mellan kedjorna, kommer att noteras och rapporteras.
Men en vänsterpolitiker kan inte släppa tanken på en pösig handlare i kulisserna, medan barnfamiljerna suckar och letar extrapriser. De tjänade storkovan under pandemin när andra branscher gick på knä. Nu tas Vladimir Putin till intäkt för att kunna fortsätta med extravaganserna.
Det råder inget tvivel om att livsmedelshandeln tjänar miljarder, konstigt vore det annars med en total omsättning på 350 miljarder kronor (livsmedel och dryck). Vinsterna ökade också 2022, men inte marginalerna. I pengar räknat ökade intäkterna med 5,7 procent under fjolåret men prisökningarna uppgick till hela 11,3 procent enligt SCB:s konsumentprisindex.
Priserna för matkonsumenter kommer att sjunka ganska snart. Råvarupriser på exempelvis vete och gödsel har redan gått ned kraftigt sedan i höstas. Under tiden kan man höja bidrag och på andra sätt stötta utsatta familjer. Att låtsas vara handlingskraftig och prata om de höga priserna kan man som politiker däremot gott avstå ifrån.