Det Àr absolut inget fel pÄ flera av Socialdemokraternas förslag för att möta inflationen och den förvÀntade lÄgkonjunkturen. Regeringen kommer sÀkert att tillföra pengar till kommuner och regioner i vÄrbudgeten, högst sannolikt kommer ocksÄ det höjda bostadstillÀgget för barnfamiljer att förlÀngas efter halvÄrsskiftet. S-topparna Magdalena Andersson och Mikael Damberg, som presenterade förslagen pÄ torsdagen, kommer att sÀga att de drivit regeringen framför sig och sÄ kan man ju tolka det.
Men sĂ„ mĂ„ste man ocksĂ„ lĂ„tsas att man kan trolla bort de höga matpriserna. VĂ€nsterpartiet var först med att hĂ€romdagen föreslĂ„ ett pristak. Socialdemokraterna nöjer sig med att vilja kalla till sig aktörerna i handeln, det vill sĂ€ga Ica, Coop och Axfood, âför att prata om prishöjningarnaâ och âsĂ€kerstĂ€lla att man inte höjer marginalernaâ. Det Ă€r mycket svĂ„rt att se hur sĂ„dant âpratâ skulle kunna leda till nĂ„got gott för den som handlar brödlimpan.
Att politiskt styra marknaden och prissĂ€ttningen Ă€r nĂ„got som förknippas med andra politiska system. Staten har redan agerat med de myndigheter som har i uppdrag att göra det. Konjunkturinstitutet slĂ€ppte för tre mĂ„nader en specialstudie som kom fram till att konsumentpriserna inte ökat mer Ă€n vad som motiveras av ökade kostnader. Inga större marginaler, alltsĂ„, ingen som âpassat pĂ„â att höja lite extra.
Specifikt för maten har Konkurrensverket ânoterat diskussionenâ om priserna och granskar livsmedelsbranschen extra noga. Enligt lagen ska ingen aktör, eller aktörer, missbruka sin dominerande stĂ€llning. Tecken pĂ„ detta, eller pĂ„ tendenser till kartellbildning mellan kedjorna, kommer att noteras och rapporteras.
Men en vÀnsterpolitiker kan inte slÀppa tanken pÄ en pösig handlare i kulisserna, medan barnfamiljerna suckar och letar extrapriser. De tjÀnade storkovan under pandemin nÀr andra branscher gick pÄ knÀ. Nu tas Vladimir Putin till intÀkt för att kunna fortsÀtta med extravaganserna.
Det rÄder inget tvivel om att livsmedelshandeln tjÀnar miljarder, konstigt vore det annars med en total omsÀttning pÄ 350 miljarder kronor (livsmedel och dryck). Vinsterna ökade ocksÄ 2022, men inte marginalerna. I pengar rÀknat ökade intÀkterna med 5,7 procent under fjolÄret men prisökningarna uppgick till hela 11,3 procent enligt SCB:s konsumentprisindex.
Priserna för matkonsumenter kommer att sjunka ganska snart. RÄvarupriser pÄ exempelvis vete och gödsel har redan gÄtt ned kraftigt sedan i höstas. Under tiden kan man höja bidrag och pÄ andra sÀtt stötta utsatta familjer. Att lÄtsas vara handlingskraftig och prata om de höga priserna kan man som politiker dÀremot gott avstÄ ifrÄn.