Förtroendesiffror i botten, kräftgång i väljaropinionen och besk kritik från partiets valanalysgrupp. Ingen kan beskylla Muharrem Demirok för att ha fått en bra start i sin roll som partiledare för Centern. Och frågan är hur mycket bättre det kommer att bli de kommande åren.
En viktig del av valanalysen var att väljarna inte riktigt förstod var de hade Centerpartiet. Det som skulle vara partiets styrka – vi står i mitten av svensk politik och kan därför styra landet i liberal riktning – blev till dess svaghet: väljarna förstod inte hur Centern å ena sidan kunde släppa fram Magdalena Andersson (S) som statsminister, men å andra sidan inte stödja hennes budget.
När Muharrem Demirok intervjuas av Dagens Nyheter märks det att han har tagit fasta på kritiken: ”Det var nästan som att vi bedrev en parallell valrörelse. När människor pratade om bränslepriserna kom vi med tekniska lösningar som var svårbegripliga. Där kan vi inte vara."
Men tyvärr verkar Demirok ha förväxlat tydlighet med fina värdeord. Han verkar också dra för stora växlar på att det skulle vara uppfattningen att partiet är ”nyliberalt” snarare än dess otydlighet i bland annat regeringsfrågan som är orsaken till det centerpartistiska väljartappet.
För om problemet är otydlighet, är inte lösningen att svänga sig med fluffiga värdeord som socialliberalism eller att förklara att man inte ”ska ge vänstern och S ensamrätt på begrepp som välfärd, rättvisa eller solidaritet”. Fina fraser, men tomma på mening. Innan de fylls med sakpolitiskt innehåll och faktiskt ger klarhet i hur Centern kommer att positionera sig, innebär de bara ytterligare otydlighet. Just det som partiet alltså ska undvika.
Den som läser mellan raderna kan även dra en något annorlunda slutsats. Demirok vill att Centern ska bli det nya Folkpartiet. Alltså inte dagens Liberalerna utan det mytiska Folkpartiet som fanns förr: socialliberalt, marknadsorienterat, men ändå alltid redo att göra upp med progressiva krafter (läs: Socialdemokraterna) till vänster för att skapa ett bättre samhälle.
Det finns bara ett problem med det resonemanget. Det Folkpartiet har aldrig riktigt funnits. Det har varit delar av FP-etablissemangets dröm, men de liberala väljarna har konsekvent identifierat sig som borgerliga och föredragit borgerliga regeringssamarbeten.
Så frågan kvarstår: Hur ska Demiroks nya (o)tydliga giv ge nya väljare? De ”folkpartister” han försöker locka är inte många till antalet och den ”socialliberala” given är knappast en röstrasslare på landsbygden. Centern kan förstås både bli ”tydligare” och mer vänster, men så många fler väljare lär det inte ge.