Det tankegods som via pedagogikforskare med större fokus på social ingenjörskonst än på lärande kom att prägla nedmonteringen av kunskapsskolan har under det senaste decennierna ifrågasatts allt hårdare. Men ont krut förgås inte så lätt. Än lever tankar om att rättvisa i form av den kravlösa skolan kvar. Kan inte alla få högsta betyg ska ingen få betyg alls. Om man sopar skillnaderna i resultat under mattan så behöver ingen uppleva att han eller hon inte kan lika mycket eller lär sig lika fort som bänkgrannen.
I ett inslag i Sveriges Radio P4 Uppland den 20 maj menar Göran Nygren, doktor i etnologi vid Uppsala universitet, att skolan är alltför betygsfixerad och inte längre inriktad på kunskap. Enligt Nygren gör betygen att eleverna utvecklar ett instrumentellt förhållningssätt till skolan och kunskap och att studierna bara går ut på att få höga betyg så att man blir antagen till önskat gymnasieprogram.
Att betyg och kunskap skulle stå i motsatsförhållande till varandra är dock en mycket märklig ståndpunkt. Vad betyg i själva verket handlar om är just att mäta vilken mängd kunskap eleven lyckats tillgodogöra sig. Det går visserligen att ifrågasätta det betygssystem vi har i dag och dess alltför tidiga fokus på analys och argumentation i stället för fakta, men i grunden är det svårt att se något bättre sätt att skapa incitament och möjlighet att kartlägga kunskaper än med hjälp av betyg.
I den bästa av världar skulle naturligtvis alla ungdomar lära för att de tycker bildning var roligt och för att de förstod vilken skillnad kunskap gör i det längre perspektivet. Men så länge de faktiskt lär sig spelar det inte särskilt stor roll varför de gör det. Allt i skolan kan inte vara roligt. Många är de människor som inte förrän i vuxen ålder förstått att mattetragglandet och grammatiken de kämpade med för att få bra betyg i skolan faktiskt gav dem en stadig grund att stå på i livet.
Om man anser att det är ett problem att vissa barn, de med akademikerföräldrar, har större möjligheter att få hjälp och därmed bättre chans att få bra betyg är det enda rimliga att peka på att skolan måste ta sitt kompensatoriska uppdrag på större allvar.
I Uppsala finns i dag möjlighet att få gratis hjälp med skolarbete både från kommunen och ideella organisationer. Det är utmärkt. Vill Sverige vara en kunskapsnation är lösningen att ge alla barn samma möjlighet att höja sina betyg. Att likt flumskoleföreträdarna argumentera för att vi för att vi av jämlikhetsskäl ska sluta mäta elevers kunskaper vore att göra framtida generationer en otjänst.