Moderaten Irene Svenonius tillträdde posten som finansregionråd i Stockholm 1 januari 2017. Det är en utsatt position och hon har fått stark kritik för byggandet av Nya Karolinska (ett beslut som fattades av ett enigt landstingsfullmäktige långt före hennes tid), men också för en rad andra beslut på det nya sjukhuset. Samt för beslut kopplade till den dåliga ekonomin, något hon delar med en lång rad företrädare i Stockholm och med kolleger i andra regioner.
Vart fjärde år är det som bekant val och då utses ett nytt fullmäktige av regionens väljare. Ibland blir det också byte på de högsta posterna, om det kan formas en ny majoritet. Så var dock inte fallet 2018, då Irene Svenonius fick fortsatt förtroende genom att de fyra allianspartierna och Miljöpartiet kunde bilda majoritet.
Knappt halvvägs in i mandatperioden tyckte dock Antifascistisk aktion (AFA) att det fick vara nog: ”AVGÅ/AFA STHLM” stod det i helgen sprejat med stora röda bokstäver på tegelvillan där Irene Svenonius bor. Tilltaget är mer än ett busstreck, mer än bara skadegörelse. Intrånget i hemmet är avsett att ingjuta skräck i en politisk motståndare och därmed ett angrepp mot demokratins kärna.
Under 2018 utsattes 30 procent av politikerna i Sverige för hot, våld eller trakasserier, enligt den undersökning som görs av Brottsförebyggande rådet (Brå). Mest utsatta är politiker på lokal och regional nivå. Hoten mot rikspolitiker kan vara allvarligare, men dessa har också större tillgång till skydd. Den som ansvarar för välfärden, vägar och bussar lokalt bor mitt bland sina väljare.
Det viktigaste efter helgens händelse är ett unisont fördömande från regionrådets politiska motståndare. Ett sådant kom också omedelbart från exempelvis Aida Hadzialic (S) i regionen och Karin Wanngård (S) i Stockholms stad. ”Ett hot mot demokratin”, kommenterade Hadzialic. Men från V kommer dubbla signaler. Avståndstagande från partiledaren, som en plikt, medan exempelvis V i Storstockholm på Facebook lajkat mejlmobbning mot Svenonius (Mitt i 19/11 2019).
Kan det på sina håll finnas om inte acceptans så åtminstone en förståelse för att ”ungdomar” reagerar när sjukhusbyggen och besparingar lett till en vårdkris som förstärkts under pandemin? Kan man tycka att ”de egna extremisterna” trots allt inte är så farliga, även om vad de gör här förstås är fel?
Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) och Säpo gör i alla fall en helt annan bedömning av den våldsbejakande vänsterextremismen i Sverige. Varje politisk företrädare som har överseende med den bidrar själv till att demokratin vittrar sönder lite mer.