När Allmänna arvsfonden bildades 1928 var syftet att förenkla arvsskiften och att samhällsinstitutioner för barn och unga skulle byggas upp. Så här snart ett sekel senare har vi en utbyggd välfärdsstat. Vad vi också har, dessvärre, är fuskare och kriminella som vill åt bidragspengar.

Riksrevisionens nya granskningsrapport om Allmänna arvsfonden är en välbehövlig sågning av dagens system. Rapporten, som publicerades på tisdagen, landar i en tydlig slutsats: Avveckla Allmänna arvsfonden (5/3). Det är svårt att inte hålla med när man läser "Allmänna arvsfonden – pengar som söker mening (RiR 2024:2)".

Rapporten tar till exempel upp ansökningar om projektbidrag med överdriven bemanning och budget, felaktigheter med löner, uteblivna deklarationer, jävssituationer, felaktig bokföring, bristande kontroll, att organisationer kontinuerligt beviljas projektbidrag trots att bidrag inte ska gå till sådan löpande verksamhet. Men det värsta är ändå kopplingen till kriminella. 

Riksrevisionen, som låtit Polismyndigheten och Säkerhetspolisen göra kontroller i register, konstaterar i granskningsrapporten att "det finns en historik med ekonomisk brottslighet, organiserad brottslighet och demokratihotande brottslighet, både bland anställda och firmatecknare i pågående arvsfondsprojekt". 

Vidare konstateras det att projektaktiva personer och de organisationer som fått projektbidrag ur Allmänna arvsfonden är "kraftigt överrepresenterade i penningtvättsregistret". Det nämns att olika brottstyper kan gå in i varandra: "Upplägg som omfattar ekonomisk brottslighet kan kombineras med narkotikahandel som i sin tur finansierar våldsbejakande extremism etc". 

Problem med fusk är förstås inte unikt för Allmänna arvsfonden. På senare år har flera statliga aktörer hamnat i blickfånget. Som det nämns i den aktuella rapporten uppvisade organisationer som fått bidrag från Allmänna arvsfonden, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Myndigheten för stöd till trossamfund "särskilt höga förekomstfrekvenser i penningtvättsregistret".

Stora tillitsbaserade välfärds- och bidragssystem drar till sig oseriösa aktörer. I Allmänna arvsfondens fall får den dessutom in mer pengar än den hinner dela ut. Fondens totala intäkter under 2022 var 1,2 miljarder kronor. 

Riksrevisionen vädjar till regeringen att "ta steg med sikte på en ny ordning för hur arven efter avlidna utan arvingar eller testamente ska hanteras ändamålsenligt, effektivt och med respekt för de avlidna". Att blunda för fusket kan inte längre vara ett alternativ.