Årets Eurovision har ett budskap: Slava Ukraini!

Att skilja på musik och politik är ett bra ideal. Men det finns tillfällen när det inte alltid är möjligt.

Ukrainas Kalush Orchestra. Det starka stödet för Ukraina kommer att märkas ikväll.

Ukrainas Kalush Orchestra. Det starka stödet för Ukraina kommer att märkas ikväll.

Foto: Jessica Gow

Ledare2022-05-14 06:30
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Eurovision ska vara opolitisk. Ändå går det inte att frikoppla evenemanget från politik. Rysslands krig mot Ukraina har fått många att tro att Ukrainas bidrag Kalush Orchestra - med sångaren Oleh Psiuk – är given vinnare i kväll. 

Det politiska världsläget påverkar naturligtvis Eurovision ovanligt mycket i år. Bara det att ett land - Ryssland - inte tillåts tävla, är unikt. Men det är ändå långt ifrån första gången som musiktävlingen påverkats av politik.

Ämnet diskuterades i det senaste programmet av SVT:s Utrikesbyrån, "Schlagerkriget" (10/5). Till exempel ses Portugals bidrag 1974, med sångaren Paulo de Carvalho, som startskottet för landets fredliga revolution. 

Samma år censurerades låten "Si", ja, i Italien för att den inte skulle påverka en folkomröstning om att huruvida man skulle dra tillbaka existerande skilsmässolagstiftning. Dåvarande regering i Italien ville av det skälet inte att låten skulle sändas i radion.

När Israel vann tävlingen 1978 lade man i Jordanien in en bild på påskliljor och hävdade att Belgien, som kom tvåa, hade vunnit. Och när det israeliska bandet PingPong år 2000 viftade med även Syriens flagga på scen, under genrepet, var det i stället styret i Israel som avsade sig bidraget. Bandet påstods efter det få representera sig själva.

Senare, 2013, protesterade Finlands tävlande sångerska Krista Siegfrids mot att landet inte tillät samkönade äktenskap. När låten "Marry me" framfördes kysste hon en annan kvinna.

Konflikten mellan Ukraina och Ryssland har också märkts av tidigare. För fem år sedan ville till exempel Ukraina förbjuda den ryska sångerskan Julia Samojlova att delta i Eurovisionfinalen i Ukraina, då hon hade rest till Krim via Ryssland. Europeiska radio- och TV-unionen misstyckte och hotade utesluta Ukraina från framtida tävlingar.

Exemplen är många. Ibland har musiker ifrågasatt den egna regimen, ibland försvarat den. Eftersom det är direktsändning är det svårt att censurera politiska yttringar.

Inför årets tävling hotade flera länder, även Sverige och SVT, att inte delta om Ryssland skulle tillåtas delta.

Tävlingen startade som ett fredsprojekt 1956, efter åren med andra världskriget. Att skilja på musik och politik - att länder ska kunna mötas i nöjes- och sportsammanhang - är ett bra ideal. Men det finns tillfällen när det inte alltid är möjligt.

Stödet för Ukraina kommer märkas såväl under kvällens uppträdanden som efter det att poängen räknats klart.