Socialdemokraternas tidigare kommunalråd i Göteborg, Ann-Sofie Hermansson, är äntligen helt fri från anklagelser om "förtal med hatbrottsmotiv”.

Högsta domstolen (HD) ser inget skäl att meddela prövningstillstånd. I beslutet slår HD fast att "Hovrättens avgörande står därmed fast". Vilket alltså innebär att den långa rättegångsprocessen mot Hermansson härmed tar slut.

Fallet aktualiserade frågan om politiker ska kunna få beskriva meningsmotståndare som "extrema röster". Det var Fatima Doubakil och Maimuna Abdullahi, från organisationen Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén (MMRK), som drog Hermansson inför domstol. I samband med att duon skulle leda ett samtal i anslutning till filmvisningen av "Burka Songs 2.0" i kommunens lokaler, beskrev Hermansson dem som "extrema röster" på sin blogg.

Med tanke på att Doubakil och Abdullahi själva strösslar rasismanklagelser till höger och vänster är det svårt att tro att de skulle vara så ömhudade att de tog skada av Hermanssons blogginlägg. 

Gänget kring MMRK och "Burka Songs 2.0" har kallat debattmotståndare som arbetar mot hedersförtryck för "ärkeislamofober". MMRK kallade det "islamofobi och rastänkande" att dåvarande liberala demokratiminister Birgitta Ohlsson ville utreda om svensk terroristlagstiftning behöver skärpas. Till och med Expressens lågmälde ledarskribent Patrik Kronqvist kallades av Abdullahi med flera en “starkt islamofobisk lobbyist” som utgör ett hot mot ett fredligt samhälle (Feministiskt perspektiv, 3/7 2015).

Debatter om våldsbejakande islamism, hedersförtryck och slöjan blir ofta infekterade. Men den som ger mothugg, måste själv kunna tåla mothugg. Och inför lag står vi lika. Även en politiker, som Hermansson var vid tiden för bloggposten, har yttrandefrihet. Var ens hennes ord så felvalda? 

MMRK har trots allt bjudit in personer som dömts för terrorbrott och talat hos Svenska förenade muslimer, en förening som bjudit in våldsbejakande extremister. Där var bland andra IS-jihadisten Mikael Skråmo aktiv. Man har även bjudit in organisationen CageUK som relativiserar terrorism, och länkat till en föreläsning med al-Qaidaideologen Anwar al-Awlaki. Det är knappast förtal att påtala det. 

Doubakil, Abdullahi och likasinnade har all rätt att uttrycka åsikter – men det har även deras kritiker. Hädanefter behöver rättsväsendet inte belastas med sådant som bäst hanteras i en fri debatt. Som Hermanssons advokat Allan Stutzinsky uttryckte det: "Det är där lättkränktheten är som störst, som yttrandefriheten behövs som allra bäst."