Ännu en sommar med bortgifta flickor

Mer behöver göras för att flickor inte gifts bort eller könsstympas.

Bild från ett barnäktenskap i Indien, 2017.

Bild från ett barnäktenskap i Indien, 2017.

Foto: Prakash Hatvalne/ AP

Ledare2021-08-26 06:30
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Hundratals omyndiga flickor gifts årligen bort mot sin vilja eller blir könsstympade i sina föräldrars ursprungsländer. Under sommaren, när skolan tar uppehåll, sker de flesta bortföringarna, och förutom de som drabbas präglas årstiden för mångdubbelt fler av skräck.

Sedan juli i förra året finns det möjlighet för förvaltningsrätten att belägga ungdomar med reseförbud om det antas finnas en påtaglig risk att resan sker med syftet att de ska giftas bort eller könsstympas. I år har hittills 28 barn fått reseförbud med hjälp av den nya lagen. Den ideella organisationen Glöm aldrig Pela eller Fadime rapporterar dock att de i princip dagligen får in samtal från flickor som är livrädda att föras bort och efterlyser att lagen får ett utvidgat tillämpningsområde (SVT, 25/8).

Även om 28 reseförbud kan tyckas lite mot bakgrund av hur många som ändå lämnar landet för gott innebär det åtminstone ett viktigt signalvärde att lagstiftning finns på plats som möjliggör reseförbud, samt för den delen som gör det straffbart att gifta bort barn. På så sätt demonstrerar staten tydligt att det aldrig är okej för föräldrar att förneka sina döttrar deras grundläggande friheter och rättigheter.

När barnen väl har blivit bortförda från landet är det en svår om inte omöjlig uppgift att få tillbaka dem. Sverige har som bekant inte möjlighet att stifta lagar med verkan i tredje land. Det blir sålunda upp till svensk diplomati att försöka få tillbaka dem, något som om inte annat understryker vikten av att upprätthålla goda relationer även med skurkregimer som tillåter könsstympning och barnäktenskap.

På gårdagens debattsida i UNT föreslog MUF-ordföranden Matilda Ekeblad och den moderata riksdagsledamoten Kristina Axén Olin att ge Skolverket i uppdrag att upprätta ett nationellt frånvaroregister, något som tidigare föreslagits av Riksrevisionen, men som regeringen än så länge sagt nej till. Ett sådant register skulle ge en bättre överblick kring varför barn försvinner från skolan. och göra det lättare att kartlägga vilka som försvinner på grund av hedersmotiv, och vore ett viktigt förslag vid sidan av andra reformer för att minska antalet som bortförda.

Att svenska medborgare ska slippa könsstympning samt ha rätt att – vid myndig ålder – själva få bestämma vem de ska eller inte ska gifta sig med är basala frihetsfrågor. Den lagstiftning och den strategi som finns för att komma tillrätta med problemen har kommit på plats relativt nyligen. Problemen har däremot varit kända sedan lång tid tillbaka. Det senfärdiga agerandet kan inte beskrivas som annat än en skamfläck för svenska politiker.