Anne Ramberg har helt rätt

Förslaget kan innebära att du riskerar att utsättas för tvångsmedel om du känner någon som har kopplingar till kriminalitet.

Tidigare generalsekreteraren för advokatsamfundet, Anne Ramberg menar att förslaget inte hör inte hemma i en rättsstat.

Tidigare generalsekreteraren för advokatsamfundet, Anne Ramberg menar att förslaget inte hör inte hemma i en rättsstat.

Foto: TT.

Ledare2021-12-16 04:16
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Regeringen vill nu utreda möjligheten till hemlig kameraövervakning, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation samt hemliga husrannsakningar. Allt utan misstanke om brott. Majoriteten av våra riksdagspartier är med på den inriktningen.

Motivet är att motverka och förebygga grov kriminalitet, som gängbrottslighet och terrorism.

En som har reagerat på detta är tidigare generalsekreteraren för advokatsamfundet, Anne Ramberg: “Tanken på att man ska ägna sig åt omfattande inskränkningar av privatlivet i form av avlyssning, buggning eller dataavläsning mot människor som inte ens är misstänkta för brott, det hör inte hemma i en rättsstat.”

Hon har rätt. I praktiken kan förslaget innebära att du – hur skötsam du än är – riskerar att utsättas för tvångsmedel om du känner någon som har kopplingar till kriminalitet. I värsta fall kan du få hembesök av Säpo.

Naturligtvis är hoten mot den personliga integriteten det främsta problemet. Alla har något att dölja, de flesta vill exempelvis inte ha en kamera med direktlänk till Säpo i sitt sovrum dygnet runt. 

Man bör också tänka på att dessa lagar sannolikt kommer att ligga kvar ett antal decennier. Hur ser samhället ut då? Det som är lagligt i dag, kan vara ett brott i morgon. Om vi exempelvis skulle få en stat som vill inskränka minoritetsrättigheter eller censurera vissa åsikter - vad är det som säger att det inte är dina åsikter som övervakas och är kriminaliserade då? Tvångsåtgärder som i dag motiveras med att förebygga grov brottslighet kan i morgon komma att användas för att sätta dit folk som använder opassande uttryck i sociala medier. 

En tredje aspekt är att statens befogenheter sällan rullas tillbaka, snarare tvärtom. FRA-lagen som klubbades igenom 2008, där Försvarets radioanstalt (FRA) tilläts bedriva signalspaning via internet och telefon för att förse staten med information om andra länder, motiverades även den med hänvisning till att bekämpa terrorism. Kritiken då handlade om att datan skulle kunna komma att användas mot svenska medborgare och att utländsk säkerhetstjänst skulle få åtkomst till svenska persondata. Regeringen lovade dyrt och heligt att så inte skulle ske. Men i dag ligger ett förslag på bordet att utländsk säkerhetstjänst ska få direktåtkomst till personuppgifter via Försvarsmakten och FRA.

Gängbrottslighet och terrorism är naturligtvis oerhört allvarliga brott och som skapar otrygghet och slitningar. Men en stat med befogenheter att övervaka sin befolkning, helt utan någon brottsmisstanke, kan göra mycket värre saker än så.

Rättelse: I en tidigare version stod "Men i dag ligger ett förslag på bordet – utan invändningar från övriga partier – att utländsk säkerhetstjänst ska få direktåtkomst till personuppgifter via Försvarsmakten och FRA". Det stämmer inte. Vänsterpartiet vänder sig emot regeringens förslag att utländsk underrättelse- eller säker­hetstjänst medges direktåtkomst till personuppgifter.