Akademiska sjukhuset kan, tack vare en ny donationsprocess, ta vara på fler organ för transplantation. Organ från patienter som intensivvårdas, där man konstaterat att livsuppehållande behandling inte kommer att hjälpa och därför bör avslutas, kan komma till användning. Christina Andréasson, transplantationskoordinator på Akademiska, berättar att man redan ser resultat (SVT, 13/11). Det är glädjande.
Med nya metoder och ny forskning tas viktiga steg i rätt riktning.
Varje organ som inte går förlorat och som kan rädda eller förbättra liv är en stor vinst. Men även om det görs framsteg är det långt ifrån tillräckligt.
I hela landet står över 800 personer i kö för att få donerade organ. Det brukar stå ungefär 800-900 i kö, år efter år. I genomsnitt dör ungefär en person i veckan från väntelistan. Och eftersom det krävs speciella omständigheter för att kunna ta tillvara organ behövs en ganska stor grupp donatorer.
I samband med en statlig utredning (SOU 2015:85) visade det sig att 85 procent av svenskarna är positiva till att donera organ efter döden. Det innebär starkast donationsvilja i Europa, samtidigt som vi ligger under Europa-genomsnittet för antalet donationer i relation till vår folkmängd. Enligt Socialstyrelsen har "bara en femtedel" tagit ställning och registrerat sig. Det är alldeles för få.
Att det finns personer som av religiösa eller liknande skäl inte vill donera är en sak, men här handlar det alltså om att en stor andel av befolkningen skulle vilja donera organ men ändå inte registrerar sig. Kanske känns döden för avlägsen, kanske tror somliga att det är krångligare än vad det är att skriva upp sig i donationsregistret, kanske är det en typisk sak att skjuta upp, något man ska göra, "bara lite senare".
Från politiskt håll har det på senare år hörts röster från bland annat Liberalerna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet om att systemet borde ändras. En idé är att alla över 18 år skrivs in i donationsregistret - och att den som vill strykas aktivt får säga nej. På så sätt skulle ingen som inte vill behöva donera organ, men normen skulle alltså vara att man vill donera. Det skulle avspegla donationsviljan i befolkningen betydligt bättre än vad som sker med nuvarande regelverk.
Till SVT Uppsala berättar en kvinna, Anna Johansson, om lyckan över att ha fått en ny njure: "Jag är pånyttfödd".
Hennes berättelse, och liknande solskenshistorier, hade kunnat delas av så många fler.