Rapporten ”Ukrainian fighting tactics endanger civilians” har mött kritik från såväl politiker som experter och delar av Amnestys egen organisation. Chefen för den ukrainska grenen av Amnesty, Oksana Pokalchuk, tar i ett Facebookinlägg (5/8) avstånd från rapporten och beskriver hur kontoret i London ignorerat kritik angående underlaget. Tillspetsade nyhetsrubriker och ett illa formulerat pressmeddelande har ytterligare spätt på ilskan, samtidigt som rapporten hyllats i ryska statsmedier.
Svepande och tunt underbyggd. Under rubriken ”militärbaser i sjukhus” anklagas Ukraina för att använda civila sjukhus i militära syften, vilket skulle strida mot krigets lagar. Grunderna för anklagelserna är skrämmande tunna, och inkluderar att soldater setts vila och äta mat på sjukhus – utan att gå djupare i huruvida det var i samband med medicinsk behandling.
Ukraina anklagas också för att använda skolor som temporära militärbaser. Här noterar Amnesty att skolorna i fråga varit evakuerade från civila, och att skolbyggnader i sig själva inte åtnjuter folkrättsligt skydd, men menar att det är ett potentiellt brott då skolorna ligger nära befolkade områden. I ett något förvirrat stycke diskuterar de också huruvida det är ett hot mot barns rätt till utbildning.
Allt detta är en del av den större kritiken om att ukrainsk militär stridit från tätbefolkade områden, vilket regleras i flera internationella konventioner. Här tycker sig Amnesty se ett mönster. Ukrainska armén befinner sig här samtidigt i ett moment 22. Då Ryssland redan bevisats sikta på civila mål är Ukrainas förutsättningar att skydda den egna civilbefolkningen utan att också befinna sig bland dem begränsad.
Hanna Maliar, Ukrainas vice försvarsminister, välkomnade i en intervju (TSN 5/8) granskning av båda sidors agerande. Hon passade på att påminna om att Ukraina bjudit in internationella observatörer sedan 2014. Detta utan att beröra den djupare frågan om huruvida länder som agerar i självförsvar ska omfattas av alla de regler som gäller vid krig – något som inte var självklart när konventionerna skrevs.
Innan kriget är över kommer ukrainsk militär med stor sannolikhet har brutit mot några av krigets lagar. Det är dock väsensskilt från de systematiska folkrättsbrott som den ryska armén begår – som Amnesty varit en i mängden att rapportera om. Genom taktlös kommunikation och det svaga underlaget riskerar Amnesty ha gjort sig själva till en bricka i propagandakriget, och således allvarligt skadat sin egen trovärdighet.