Glädjen borde ha stått högt i tak hos Socialdemokraterna på måndagen. Väljarstödet på 33,7 procent i SCB:s stora partisympatiundersökning var den högsta siffran för S på sex år! Men det var en stukad Stefan Löfven som deltog i partiledardebatten på söndagskvällen (SVT Agenda). Mycket har hänt de senaste veckorna, efter att SCB-undersökningen gjordes, och knappast något som varit till gagn för hans parti.
Löfven ansattes hårt under debatten, stundtals väl hårt. Ebba Busch (KD) anklagade regeringen för att ”med berått mod ha ökat smittspridningen i Sverige”. Men dels är det för tidigt att säga hur den svenska strategin fungerat, vi befinner oss mitt i en pandemi. Och dels hade det varit klädsamt att säga till i mars eller april om man hade synpunkter. Det gjorde varken Busch eller någon annan, vad den övergripande smittskyddsstrategin beträffar.
Däremot står det redan klart att skyddet för de allra äldsta, på boenden och i hemtjänsten, varit under all kritik. Men även här är det i det stora hela oklart vad oppositionen hade gjort annorlunda om man haft ansvaret. Organisationen av äldrevården har 30 år på nacken. Fyra olika regeringar, två på var sida om blockgränsen, har gjort sitt bästa för att titta bort och låta kommunerna sköta äldreomsorgen, med dåliga förutsättningar (se ledaren ”Ingen kan vara förvånad”, UNT 16/4) och blandat resultat.
Det mest påtagliga misslyckandet för regeringen gäller coronatesterna. Man var sena i starten, och när man för en dryg månad sedan utlovade ”100 000 tester i veckan” hände ingenting. Bara en tredjedel av testerna utfördes och regeringen valde att skylla på regionerna. Som inte hade med saken att göra, annat än vad gäller patienter och egen personal.
Bristen på testkapacitet hänger också ihop med de höga dödstalen i äldrevården. Smittan har kommit in på boenden lika mycket via personal och andra boende som genom besökare. Besöksförbudet 30 mars hade därför bara en begränsad effekt. Vikten av tester påpekades tidigt i mars av oppositionen, ivrigast av M-ledaren Ulf Kristersson.
Det här räckte för att S skulle falla från sin piedestal. Detta och att coronastrategin ifrågasatts alltmer. Kanske blir det ingen andra smittvåg i Norge och Danmark, grannländer som för övrigt inte vill ha oss dit. Stefan Löfven ser nu baksidan av att lämna över hela ledarskapet till myndigheterna. Han famlar efter ett roder han släppte redan i mars.
Opinionssiffrorna går ned. Den svenska ekonomin faller lika mycket som grannländernas. Undra på att vi fick se en moloken statsminister i söndagens partiledardebatt.