Det har gått nästan tio månader sedan akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala beskrevs ”som en krigszon varje kväll” (SVT 24/7 2019). I skenet av våren 2020, med nya fältsjukhus och kommandooperationer i skyddsdräkt på IVA, kanske en och annan ångrar sitt ordval när vården i Uppsala och Stockholm beskrivits. Men faktum kvarstår; problemen för Akademiska började inte med coronaepidemin.
Efter flera larm från facket hotar Arbetsmiljöverket med ett föreläggande mot akutmottagningen på sjukhuset. ”Arbetsbelastningen för läkarna är så hög att risken finns att någon blir sjuk eller skadar sig”, skriver man (SVT 19/5). Systemfelet, som grundar sig i bristen på vårdplatser på sjukhuset, har alltså ingen direkt koppling till coronakrisen, även om det kan ha förvärrats på grund av den. ”Problemen har funnits i säkert tio års tid”, säger huvudskyddsombudet Knut Bodin.
Vad beror på coronan och vad har andra orsaker? Frågan kommer att ställas åtskilliga gånger när offentlig ekonomi diskuteras under kommande år. Staten delar ut miljarder i extra stöd till regionerna 2020. Det ska gå till de direkta åtgärderna för coronavård och smittskydd, samt till att börja beta av de långa operationsköerna om och när epidemin lugnat sig.
Men ska statsbidraget gå till mer personal och till att öppna fler vårdplatser? Kanske. Det kompliceras av att kommuner och regioner redan fått extra statsbidrag, i januari, de 7,5 så kallade välfärdsmiljarderna. Dessa skulle främst gå till personal i vård och omsorg, efter larmrapporterna från sjukhusen och allt starkare tecken på en lågkonjunktur. Det känns som länge sedan.
Pandemin har vräkt allt över ända, men inte bara i negativ bemärkelse. Om Sverige kommer ut på andra sidan kan det bli med en stärkt vårdapparat och högre status för vårdyrken, då ansökningarna till dessa utbildningar slår rekord. Huvudskälet till bristen på vårdplatser och kaos på akutmottagningar har också varit personalbrist.
I januari var Akademiska sjukhuset på väg mot ett underskott på över 600 miljoner kronor 2020. Det kommer nu att bli betydligt mer. Staten kommer att täcka de överskjutande kostnaderna för epidemin, och kanske som sagt lite mer än så.
Men varken staten eller andra skattebetalare ska bekosta en organisation utan kostnadskontroll som under drygt 25 år överraskats av underskott i mångmiljonklassen. Akademiska har sina problem med organisation och kontroll och det bör skrivas upp på en minneslapp att tas fram i lagom tid till budgetprocesserna 2021, 2022 och 2023: Det här berodde faktiskt inte på coronan.