Förtroendet för public service är högt. Men en färsk mätning från Fokus/Novus visar, likt flera mätningar på senare år, en stor skillnad mellan vänster- och högersympatisörer. Medan drygt 90 procent dem som röstar på S, V, C och MP tycker att samhällsbevakningen alltid eller oftast är saklig och opartisk, är motsvarande siffra för regeringssamarbetets partier (SD, M, KD och L) 51 procent.
Att SD-väljarna har lägre tilltro till public service är kanske inte så förvånande, väljargruppen har lägre förtroende för samhällsinstitutioner i stort. Det märktes inte minst i undersökningar om förtroendet för institutioner och politiken under pandemin (Kantar Public, 22/10 2021). Att väljare som valt nuvarande regeringsalternativ i lägre utsträckning ser public service samhällsbevakning som opartisk och saklig är dock ett problem.
Journalisten Janne Josefsson, som under många år jobbade på SVT, har i boken "Rädd för sanningen" (Monidal, 2022) berättat om hur kollegor reagerade när han granskade Vänsterpartiet. Josefsson fick bland annat frågan: "Varför gör du ett program om vårat parti, Janne?" Att många journalister som var unga på 1970-talet var röda har flera vittnat om. Frågan är hur relevant det är i dag.
Enligt Mats Olin, vd för Näringslivets medieinstitut med Stiftelsen fritt näringsliv som uppdragsgivare, fokuserar journalistiken "på frågor som lutar åt vänster på skalan" (Fokus, 6/4). Perspektivet gynnar sällan näringslivet när det kommer till frågor om arbetsmarknad, ekonomi, företagande, friskolor och energi, menar han.
SVT framhåller i en kommentar till tidningen Fokus, som skrivit om skillnaden mellan höger- och vänsterväljare i den senaste mätningen, att SVT i SOM-undersökningen fick "det högsta förtroendet bland medier och samhällsinstitutioner, 77 procent”. Det är naturligtvis bra, men man borde ta tendenserna till politisk polarisering på större allvar.
Tidigare i år tillsattes en parlamentarisk kommitté och public service-utredning. Kulturminister Parisa Liljestrand (M) har uttryckt att ett övergripande mål är att public service ska öka trovärdigheten även hos dem som "i dag saknar förtroende för, eller inte har någon relation till, public service" (DN, 23/2).
Det är viktigt. Att det finns oseriösa påståenden om "gammelmedia", och om att "alla" journalister skulle rösta rödgrönt, betyder inte att all kritik måste vara obefogad. Målet måste ändå vara att fler borgerligt sinnade tittare och lyssnare upplever politisk opartiskhet.