Coronafallen blir allt färre och runtom i landet är det många sjukhus som stänger ner en eller flera av sina mottagningar för covid-patienter. I Uppsala säger sjuksköterskan Emma Lira att det känns overkligt att det snart är över (DN 2/7). Det befarades i början av pandemin att den skulle leda till sjuksköterskebrist. Det har dock inte besannats än. Och tur är väl det för det kommer att bli svårt för vården att göra den omställningen som är nödvändig för att få bukt med problemen som återstår när pandemin är över. I dagarna uppdagades några av de stora problem som Akademiska sjukhuset i Uppsala har.
Det finns för lite vård utanför sjukhuset. När vårdcentralerna minskar sina öppettider under somrarna och personalen går på semester fylls Akademiska snabbt upp över sin kapacitet. Det blir överbelastat, uppdraget blir spretigt med resultatet att patienter faller mellan stolarna. Nu kommer nya rapporter om människor som varit i livshotande situationer och ändå fått vänta alldeles för länge på akuten.(UNT 1/7)
Den vårdpersonal som slitit och kämpat igenom pandemin kommer tyvärr inte att få någon tid att andas ut. Vårdköerna är långa och systemen brister. Att skjuta till mer pengar behöver inte alltid vara den enda lösningen. Det har visat sig vara lättare sagt än gjort att anställa fler.
Sveriges sjukvård rankas högt i internationella mätningar och den håller hög standard. Men vi har ett grundläggande problem som blir extra tydligt i Uppsala. Medan många andra länder har en vård som är betydligt mer primärvårdsintensiv hamnar mycket av svensk sjukvård på specialistsjukhusen som då blir överbelamrade.
Sverige och Uppsala skulle må bra av en primärvårdsreform där primärvården får ökade resurser och all sjukvård som inte kräver specialistläkare flyttas dit. För att locka fler till vården krävs även nya lösningar som när Sofiahemmet i Stockholm anställde permitterade anställda i flygbranschen och snabbutbildade dem.
En reform ihop med nya lösningar för att få fler att söka sig till primärvården, är ett bra första steg för att garantera en vård som inte riskerar att patienterna faller mellan stolarna och personalen bränner ut sig. När vården börjar återgå till hur den såg ut före pandemin är det intressant att fundera över hur systemet ser ut och vilka förändringar som är nödvändiga för att vi ska ha en tillgänglig vård av hög kvalitet, för alla.