Det är vad Svenska Akademien önskar i sitt förändringsarbete, som i och med pressmeddelandet i dag, fredag, tog sin början.
Bort med slutenhet och kamaraderi. In med öppenhet och transparens. Välkomna till 2000-talet, bästa akademi. Starta en Facebook-sida eller nå’t. Låt oss får ta del av det som är av allmänt intresse.
Jäv i form av vänskapskorruption och svågerpolitik är alls inte ovanligt i Sverige, och ännu vanligare är tyvärr sexuella trakasserier och ”opassande beteende i form av oönskad intimitet”, som Akademien själv uttrycker det i sitt pressmeddelande. Utredningen visar att sådant har pågått, även om alla i akademin säger sig inte ha känt till det. Och jäv, ja, det erkänner man rakt av.
Det allvarliga i hela denna sorgliga sörja är att saker och ting har fått pågå i decennier utan att någon, i detta upplysta och celebra sällskap, reagerat och agerat.
En som definitivt borde ha känt till de sexuella trakasserierna är tidigare ständige sekreteraren Sture Allén. Han fick 1996 ett brev från en ung konstnär som berättade att den så kallade kulturprofilen utsatt henne för sexuella övergrepp. Allén menade i en intervju häromdagen att han ju fick ”åtskilligt av den varan” – vilket låter högst anmärkningsvärt i sig – samt att innehållet inte framstod som viktigt. Ännu mer anmärkningsvärt. På fredagen beklagade Svenska Akademien djupt att brevet lades åt sidan, vilket ledde till att inga åtgärder vidtogs.
När det slutligen blev omöjligt att inte göra något offrades ständiga sekreteraren Sara Danius, som inte var särskilt besmittad med en längre historia av jäv och tafsande – men som tagit tag i proglemen genom att initiera en advokatutredning. Enligt vad en rad källor har uppgett till SVT vände sig vissa ledamöter emot Danius efter att tidigare ständige sekreteraren Horace Engdal plötsligt velat stoppa hela utredningen.
Av allt som kommit fram ur det tidigare kompakta molnet av ovisshet kan man konstatera att de som burit knytblus inte helt har varit ute och cyklat. Förutom Alice Bah Kuhnke (S) och andra regeringsmedlemmar, som borde ha vett att hålla en professionell ministerdistans till dylika spektakel.