Ägarna säger ja till fortsatta mutbrott

Etiken och ryktet kommer alltid i andra hand för ägarna i storbolag.

Ericssons vd Börje Ekholm intervjuas vid bokslutet i januari, innan IS-härvan blev känd.

Ericssons vd Börje Ekholm intervjuas vid bokslutet i januari, innan IS-härvan blev känd.

Foto: Marko Säävälä

Ledare2022-03-30 12:18
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Telekomjätten Ericssons styrelse och vd:n Börje Ekholm fick en ”reprimand” av ägarna på onsdagens bolagsstämma. Det var tolkningen av att bolagsledningen inte beviljades ansvarsfrihet. Ingenting hände, styrelsen valdes om i god ordning och vd sitter kvar. Men en reprimand blev det alltså. Nästa gång, då…

Orsaken var mutorna i Irak, som ska ha kommit terrororganisationen IS till del. Och kanske framför allt den bristande informationen kring händelserna. Först när SVT:s Uppdrag Granskning började ställa frågor vaknade Ericssonledningen och hänvisade till en egen, tidigare okänd utredning om transporterna i Irak: ”Vi har inte kunnat fastställa vem den slutliga mottagaren av betalningarna är”, sade Börje Ekholm till Dagens Industri (15/2).

För ovanlighetens skull nämndes etik och mänskliga rättigheter på en bolagsstämma, som dock i huvudsak handlar om en sak: pengar. Ägarna vill se sitt kapital växa och ägarna i storbolag är i hög utsträckning alla svenskar, genom sina pensionspengar. Därav också kritiken, bristande information är allvarligt och påverkar börskursen. I övrigt är man inte lika mån om bolagets rykte. ”Vi vet inte om de gjort något fel. Hellre fria än fälla”, som AMF:s ägaransvarige Anders Oscarsson uttryckte det för TT.

Ägarna i Ericsson har sett sitt kapital mångdubblas sedan it-kraschen för drygt 20 år sedan. Bolaget har gått bra i Europa och Nordamerika, men det är tillväxtmarknaderna som gjort den stora skillnaden gentemot konkurrenterna. Att komma in och bygga telekomsystem på nya marknader kan initialt vara förknippat med stora kostnader.

Samma händelseförlopp har blivit tydligt under Telias äventyr i Centralasien och under storbankernas östliga expansion. Man riskerar inte att förlora hela sin investering som i helt genomkorrumperade länder, exempelvis i Afrika. Men det kan handla om att hålla en politisk klass på gott humör, om familjer och släktband.

Om Ericssonägare velat dra i den etiska nödbromsen hade man kunnat göra det 2019 då korruptionshärvorna kring bolagets affärer i Indonesien, Kina, Vietnam, Kuwait och Djibouti uppdagades. I en förlikning gick Ericsson med på att betala en miljard dollar i böter till amerikanska myndigheter, vilket säger något om vilka summor som är i omlopp i branschen. Tio miljarder kronor är småpengar i sammanhanget.

Budskapet på bolagsstämman var inte att Ericsson ska sluta betala mutor. Inte heller att informera bättre (ledningarna fick behålla sina bonusar som är kopplade till aktiekursen och som varit lägre om IS-mutorna varit kända). Budskapet är i stället: var försiktigare nästa gång.