Det värsta betyget någonsin. Sedan The Economist Intelligence Unit började mäta demokratiutvecklingen för 15 år sedan nådde det globala genomsnittet en bottennotering under 2020. Försämringen beror i hög grad på coronahanteringen, där den enskildes frihet och medborgerliga rättigheter har strukit på foten i många länder (2/2).
Indexet undersöker 167 länder världen över i fem kategorier: valprocessen och pluralism, medborgerliga rättigheter, hur välfungerande myndigheter landet har, politisk delaktighet och politisk kultur. Utefter dessa faktorer stämplas sedan länderna som ”fullständig demokrati”, ”bristfällig demokrati”, ”hybridregim” eller ”auktoritär regim”.
Hälften av jordens befolkning lever i någon typ av demokrati men inte mer än 8,4 procent av oss lever i en fullständig demokrati. Mer än en tredjedel lever i en auktoritär regim.
116 av de 167 länder som undersökts hade en negativ demokratiutveckling under 2020. I Västeuropa var försämringen tydligast vad gäller medborgerliga rättigheter. Inte ett enda land i regionen såg en förbättring av dessa. Frankrike och Portugal degraderades till bristfälliga demokratier, vilket i hög utsträckning beror på utegångsförbud och nedstängningar till följd av pandemin.
Sedan 2017 räknas även USA till en bristfällig demokrati, och landets ranking försämrades ytterligare under 2020. Det beror främst på minskad tillit till de demokratiska institutionerna och att myndigheterna fungerar undermåligt. Att amerikanska kongressen stormades i början av 2021 ökar givetvis oron för den demokratiska utvecklingen.
Redan auktoritära regimer hade dock störst nedgång. I dessa länder har corona använts som svepskäl för att ytterligare slå ner på medborgerliga friheter och rättigheter, försvåra för politiska motståndare och försämra yttrandefriheten. Det genomsnittliga demokratibetyget för Afrika söder om Sahara blev lägst någonsin 2020. I Kina har pandemin underlättat för regimen att öka kontrollen över media och snäva in medborgerliga rättigheter samtidigt som smittspårningsteknik har använts för att övervaka befolkningen.
Det är inte första gången trenden för demokratiutveckling går åt fel håll, men aldrig tidigare har den varit så stor och konsekvent världen över.
Och trots att nedstängning och restriktioner är vällovliga och väl motiverade måste vi se att de är riskfyllda, både på kort och lång sikt. Att backa tillbaka medborgerliga rättigheter på det viset som skett under 2020 kommer att ha långtgående konsekvenser. En av de mest långvariga coronaeffekterna riskerar att bli en haltande demokratiutveckling.