Vad gör myndigheter uppe i molnet?

Modern svensk myndighetskultur kan delas in i ett före och ett efter sommaren 2017. Då blev vi digitala nationalister.

Har kritiken mot globala molnjättar, efter skandalen vid Transportstyrelsen, slagit över i digital nationalism?

Har kritiken mot globala molnjättar, efter skandalen vid Transportstyrelsen, slagit över i digital nationalism?

Foto: Erik Simander/TT

Ledare2019-12-13 07:05
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Efter skandalen vid Transportstyrelsen började statsapparaten rannsaka hur och varför privata leverantörer av it- och molntjänster används för att sköta myndigheters data och information. En generell skepsis mot globala molnjättar som Amazon, Google, IBM och Microsoft är nyttig. Men den kritiska hållningen har slagit över i digital nationalism.

Efter skandalen fick Försäkringskassan ett regeringsuppdrag att ordna statlig och säker it-drift. Ett externt konsultbolag utvärderade i höstas hur uppdraget skötts. Slutsatsen var givetvis positiv. De tre som lagt över sin it-drift är nöjda. De fyra som är i färd med flytten sägs också vara nöjda. Men rapporten ger en skev bild.

Dels för att det inte ingår i Försäkringskassans uppdrag att prioritera it-drift för myndigheter med låg säkerhet. Att ta över befintlig robust säkerhet är enklare än att bygga upp ny. Dels för att de sju tillfrågade myndigheterna exempelvis aldrig svarat på om den statliga leverantören är bättre än deras tidigare privata alternativ.

I september tillsatte regeringen utredningen ”Säker och kostnadseffektiv it-drift för den offentliga förvaltningen”. I utredarens direktiv ingår att analysera ”förutsättningar för utkontraktering med bibehållen säkerhet”.

Det kan förklara varför myndighetssverige haussar Försäkringskassan, som vill behålla regeringsuppdraget och de anställda vid it-centret i Sundsvall. Så kan exempelvis den vitbok om molntjänster som Försäkringskassan publicerade i mitten av november läsas.

Enligt Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg handlar allt om kontroll. I samband med vitbokens publicering skrev han på DN Debatt (22/11) att publika molntjänster innebär att ”de digitala produkter och tjänster som erbjuds offentliga aktörer inte längre kommer att kontrolleras av oss själva”. Öberg vill säkerställa att ”Sveriges digitala suveränitet inte undergrävs.”

Enligt EU-kommissionens granskning från 2018 av EU-länders digitalisering ligger våra myndigheter högt över snittet. Däremot ligger de på plats 22 vad gäller öppna data.

Debattartikeln och vitboken mötte stark kritik från branschexperter och företag: Det som efterfrågas finns redan på den öppna marknaden. Öbergs slutreplik blev dock att ”debatten har inte ändrat vår uppfattning”. Med andra ord: Ett myndighetsmål söker sina medel.

Behövs en ny inomstatlig marknad där övriga  myndigheter ska bli kunder till Försäkringskassan? Är ett hemmabyggt moln verkligen vägen mot mer öppenhet? Är digital nationalism vad som ska känneteckna en tidigare global och utåtblickande it-pionjär?