I dag den 25 maj 2018 folkomröstar Irlands befolkning om att upphäva landets abortförbud. Konkret handlar folkomröstningen om att ta bort ”det åttonde tillägget” - en skrivelse i konstitutionen som jämställer det ofödda barnets och den gravida kvinnans rätt till liv. Om irländarna säger ja till att ta bort det åttonde tillägget har premiärminister Leo Varadkar lovat att lägga fram fram ett lagförslag om att tillåta abort upp till den tolfte graviditetsveckan. Det skulle vara ett stort steg i rätt riktning och en historiskt seger för Irlands kvinnor som alltför länge tvingats leva med abortlagar som hör till de strängaste i världen.
Att bryta mot dagens abortregler kan ge fängelse i upp till 14 år – för kvinnan liksom för den vårdpersonal som hjälper henne – även i de fall där graviditeten är ett resultat av våldtäkt eller incest. Det betyder att en våldtagen kvinna som avbryter sin graviditet kan dömas till ett hårdare straff än den våldtäktsman som förgrep sig på henne. Den abortmotståndare som försvarar en sådan ordning har uppenbara problem med sin moraliska kompass.
Talet om att sätta lika stort värde på kvinnans och fostrets rätt till liv klingar också falskt. År 2012 dog Savita Halappanavar, som drabbats av missfall, till följd av blodförgiftning eftersom läkarna vägrade att avbryta graviditeten så länge de kunde höra fostrets hjärtljud. Här vägde alltså fostrets liv tyngre än kvinnans.
Efter fallet Savita Halappanavar ändrades lagen och Irland tillåter nu abort om kvinnans liv är i absolut fara. Med det är inte tillräckligt. För den som tar kvinnors hälsa på allvar är en legalisering av abort det enda möjliga. Vi vet nämligen vad stränga abortlagar leder till. Precis som bland annat Världshälsoorganisationen har kunnat visa – och vilket inte borde förvåna någon – hänger strikta abortregler inte samman med låga aborttal. Aborter genomförs ändå, men under osäkra former. Så också på Irland. Varje år reser cirka 3 000 irländska kvinnor utomlands, ofta till Storbritannien, för att göra abort. Men de kvinnor som inte har råd och möjlighet att resa är hänvisade till osäkra aborter på hemmaplan.
Inför dagens folkomröstning leder ja-sidan, men många väljare är osäkra. Från nej-sidan hoppas man på att många av de osäkra väljarna ska vilja behålla abortförbudet och nöja sig med mindre förändringar, till exempel att tillåta abort för våldtäktsoffer. Men hur ska det gå till? Ska en våldtagen kvinna som vill göra abort behöva vittna inför en domstol och traumatiseras ytterligare för att slippa fängelse? Det vore inhumant.
Kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp är en förutsättning för ett jämställt samhälle. Och rätten till abort handlar om just kvinnans rätt till sin egen kropp. Måtte irländarna rösta ja i dagens historiska folkomröstning.