Anna Arco, artist och låtskrivare: De senaste åren har jag följt med mina föräldrar till vänner till familjen. De har öppet hus från lunch till långt in på natten. Det som är speciellt är att den yngsta gästen är ett år och den äldsta över åttio. Och det är inte bara familj och nära vänner: det är någons inneboende, en flickväns syster eller en gammal kollega, alla är välkomna! Så mycket folk att det blir imma på rutorna i lägenheten med utsikt över Ekonomikumparken. Nisse och Agnetas exceptionella öppenhet och värme är så inspirerande och jag längtar tills vi kan fira ihop igen!
Emil Ingmar, pianist, låtskrivare och konsertarrangör: Förra valborg var den bästa hittills trots att den slutade lite annorlunda. Jag och min vän, trummisen Jakob, hade spelat på UKK:s sillunch på dagen. Därefter hann vi med både OD på trappan, en trädgårdsfest och avrundning på Palermo. Jakobs blivande fru fick låna mina nycklar för att gå i förväg och knyta sig. Men hon hörde givetvis inte när vi sedan stod utanför och envist ringde på dörren i gryningen. Den valborgsnatten slutade på hotell Clarion!
Viktoria Tolstoy, artist: När jag bodde i Uppsala var valborg den största festen på året. Jag och mina vänner brukade samlas lagom till forsränningen och sen pågick festen hela dagen och natten. Fast någon brasa minns jag inte. Men i Limhamn där jag bor nu är det enbart brasa som är festen!
Nils Pålbrant, körsångare och körledare: Valborg 2016 var jag ansvarig för OD:s traditionella vårsång kl. 15.00. Eftersom universitetsaulan var stängd för renovering beslutade vi att prova att stå på Carolina Redivivas trappa. Osäkerheten var stor. Skulle det regna, skulle det komma folk? Skulle vi höras? Vi repade i A-salen och när vi kom ut på trappan möttes vi av en helt otrolig syn. 35 000 personer stod i backen och väntade på oss. Att se detta folkhav var en otroligt häftig upplevelse som jag och alla andra i kören sent ska glömma.
Linda Karlsberg, museichef i Enköping och sångerska i popgruppen In Deed: Bodde som student oförskämt flott i paradvåning vid Östra Ågatan. Sista april med bubbel och jordgubbar i öppet fönster. Nedanför forsränning och snö i slänterna. Snöbollar mellan båtar och åskådare på åkanten. Musik. Fest.
Patrik Wirén, sångare i rockbandet Misery Loves Co: Alltså, jag är hemskt ledsen men jag har inget valborgsminne alls. Jag har även frågat några vänner om hjälp men de har uppenbarligen lika uselt minne som jag. Min kompis Hjalle skriver: ”tror inte vi har brytt oss så mycket. Vi har väl bara festat och lyssnat på musik som vanligt.”
Mohammed Mekrami, chef för Bibliotek Uppsala: Mitt bästa minne är valborg 1999. Jag och kvinnan som nu är min partner hade stämt möte vid Svandammen på morgonen. För henne var det första besöket i Uppsala. Vi gick till Islandsbron så att hon skulle få se den märkliga företeelse där folk – hals över huvud och med ägg susande genom luften – betvingar forsen. Sen tog vi oss genom vimlet till Carolina för att se studentmössorna höjas mot skyn på en given order. På kvällen blev det god mat och trevligt umgänge med människor från världens alla hörn innan vi skildes åt vid järnvägsstationen och sa att det här måste vi göra om. Det löftet har vi hållit, för sedan dess har vi alltid firat valborg tillsammans.