I utställningsrummet på Kaleido står och ligger dockor på rad på golvet, mot väggarna och ännu inte upplockade som syns i gamla mörkbruna resväskor. Där finns allt från varietédockor, dansande skelett till en orientalisk dansös.
Pappan till dem alla, dockmakaren Thomas Lundqvist, tar med lugn hand upp dem en och en och ställer dem på trästativ och trasslar med tålmodiga fingrar ut alla trådar till marionetterna. Ur en väska plockar han dockhuvuden. Han visar hur han manövrerar dem med små träpinnar som sitter på huvudets baksida. Ögonen kan blunda, munnen öppnas och stängas, till och med ögonbrynen går att vinkla på olika sätt.
– Jag gör dockorna i lind och jutong. Jutong är ett lättviktigt och lättbearbetat träslag, ett gummiträd som efter att det tappats på gummi säljs vidare som virke, säger Thomas Lundqvist.
Hur många han tillverkat kan han inte säga men egentligen var det slumpen som gjorde att han började.
– Vi var ett gäng i slutet av 1960-talet som hade musiken gemensam. Vi gjorde en föreställning där jag var med och gjorde några dockor. Tv köpte föreställningen, det blev fler och vi turnerade på skolor och andra ställen runtom i landet, säger han.
Att han ställer ut sina verk hör inte till vanligheten, det har hänt endast en gång tidigare fastän han varit verksam i ett halvt sekel. Förutom att tillverka dockor till sin egen teater Svarta katten har han flitigt anlitats till alla stora scener som Dramaten, Stadsteatern, Marionetteatern och flera SVT-produktioner.
– Det är väl bara Operan som jag inte gjort någon docka till, säger han.
Thomas Lundqvist gör sina alster med en teknik som han utvecklat från den japanska Bunraku-tekniken, en dockteaterform skapad på 1600-talet som räknas som en av de mest avancerade dockteaterformerna i världen. Han ytbehandlar dem med "gofun", pigment gjort av krossade musselskal och animaliskt lim som han beställer från Japan. Ytan blir stenhård med en vacker vit lyster.
– Först skär jag ut formen, sedan klyver jag trästyckena precis som vedträn och holkar ur dem för att få plats med mekaniken, sedan sätter jag ihop dem igen. De stora figurerna sköts traditionellt av tre man. Men det har jag inte råd med. Jag modifierar dem så att de kan skötas av en person.
I sin utställning hos Kaleido visar han lösa huvuden och hela dockor från både äldre och nyare teaterproduktioner.
Utställningen öppnar 13 april och pågår till och med 11 maj.