Anna Franklin och Erika Bengtsdotter ligger bakom utställningen "Rum för motstånd" som tidigare kunnat ses i Litteraturens hus. Däremot blir det ingen visning på Stadsarkivet.
Förra sommaren fick Anna Franklin och Erika Bengtsdotter en förfrågan från Uppsala stadsarkiv om att åter visa sin utställning om historiska och nutida motståndshandlingar. Kontrakt skrevs och avsikten var att "Rum för motstånd" skulle visas på Stadsarkivet med start på Förintelsens minnesdag 27 januari.
Så blev det inte. Strax före jul stod det klart att utställningen inte skulle visas. I stället valde kommunen att göra en egen utställning om paret Valdemar och Nina Langlet. Dessa i dag tämligen okända hjältar räddade livet på tusentals judar och andra utsatta människor i Budapest 1944–45. I "Rum för motstånd" upptar historien om dem hälften av utställningen.
– Vi var tydliga redan tidigt i dialogen med Anna och Erica om att vi behövde ha en diskussion kring delar av innehållet. Det handlade både om flaggor och katalogtexter om dagsaktuella frågor, säger Jonas Engardt, chef för Stadsarkivet.
Enligt honom tog många av de anställda på arkivet mycket illa vid sig när de fick veta att en nazistflagga skulle hänga i lokalerna. Dessutom vände sig Engardt mot formuleringar i texter som hör till utställningen och katalogen.
Men enligt Anna Franklin och Erika Bengtsdotter lyftes aldrig dessa invändningar under höstens arbete med att uppdatera utställningen. Att de tyska och ungerska nazistflaggorna upplevdes som ett problem av arkivpersonalen kom också som en nyhet. Den informationen lämnades först några dagar före jul, säger Franklin och Bengtsdotter.
Jonas Engardt menar dock att han lyft det som kommunen ansåg vara problematiskt med utställningen. Därefter fick Franklin och Bengtsdotter några dagar på sig för att fundera på om det kunde tänka sig att stryka de nutida referenserna och enbart fokusera på paret Langlet. Svaret blev nej.
– Det uppfattade vi som ett ultimatum, säger Anna Franklin.
Jonas Engardt hänvisar också till samtal med sin chef samt kommunens kommunikations- och säkerhetsavdelningar. I de samtalen rådde enighet om att "Rum för motstånd" inte var lämplig att visas i dess nuvarande form.
– Jag tycker inte att ett kommunalt arkiv är rätt plats för en utställning där Orbán jämförs med Hitler och där Turkiet framställs som en diktatur. Det är inte vårt uppdrag att förmedla sådana budskap och synpunkter, säger han.
Anna Franklin ställer sig frågande till den beskrivningen. Hon säger att texterna har faktagranskats av experter och att det inte är personerna Orbán och Hitler som jämförs.
I katalogtexten står bland annat: "Fidesz, det ungerska regeringspartiet med Orbán i spetsen, talar om sänkta skatter, fler jobb och minskad byråkrati, precis som Hitler en gång lovade arbete och mat".
Franklin och Bengtsdotter vänder sig också mot Engardts beskrivning av vad som ledde fram till att utställningen inte blev av.
– Han har själv sett utställningen i Litteraturens hus och visste vad den innehöll. Att personalen reagerade starkt på flaggorna har vi stor förståelse för. Därför erbjöd vi oss att ta bort dem.
Även när det gäller kopplingen till nutida händelser säger Franklin och Bengtsdotter att de varit beredda att göra omformuleringar.
– Dessutom hade vi mycket väl kunna göra en renodlad utställning om paret Langlet. Men då hade vi mycket tidigare behövt få veta att "Rum för motstånd" inte gick att visa. Och en sådan utställning hade blivit något helt annat än "Rum för motstånd", säger Franklin.
Stadsarkivarien Jonas Engardt ansåg att "Rum för motstånd" inte kunde visas i sin nuvarande form. I stället har Uppsala kommun producerat en egen utställning om paret Langlets insatser i Budapest under andra världskrigets slutskede.
Jonas Engardt håller med om att kommunens egen utställning saknar trådar till dagens oroshärdar.
– Samtidigt är berättelsen om Valdemar och Nina Langlets insatser i Förintelsens skugga väldigt stark i sig, säger han.
"Rum för motstånd" har tidigare visats två gånger på Litteraturens hus i Uppsala, först 2021 och sedan 2022 i samband med PEN Internationals kongress i Uppsala. Den har också visats på Skutskärs bibliotek.
Sedan dess har utställningen kompletterats med ytterligare nutida händelser, bland annat Rysslands krig mot Ukraina samt Mellanösternkonflikten.
– Det är väldigt tråkigt att "Rum för motstånd" inte får visas på Stadsarkivet. Vi är ledsna och besvikna, inte minst för att samarbetet och dialogen med kommunen varit bra, säger Anna Franklin.
Hon och Erika Bengtsdotter får ändå sitt arvode samt 9 000 kronor i kompensation för avtalsbrott.
Båda två är kritiska till Uppsala kommuns agerande. De är också förvånade, med tanke på att "Rum för motstånd" ursprungligen möjliggjordes delvis via kommunala bidrag och stipendier.
Valdemar och Nina Langlet räddade livet på tusentals människor under andra världskriget. I både "Rum för motstånd" och kommunens egen utställning hyllas de som hjältar.