Viktor Johansson om att stå på scen: "Jag har gjort det så många gånger så jag blir aldrig nervös".
"Spring, spring, spring, spring, spring" sjunger Viktor Johansson samtidigt som han slår trumpinnarna mot hi-haten.
Så lät det även i februari när han uppträde på Grand i den lokala uttagningen av Funkisfestivalen – en festival för personer med intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Att stå på scen är han van vid men att vara med i en tävling är ett outforskat område. Och resultatet var han inte beredd på.
– Det är första gången och så vann jag (deltävlingen). Det var oväntat men roligt såklart. Att stå på scen och få applåder är det bästa, säger Viktor Johansson.
Viktor Johansson, 30 år, är blind sedan födseln och har en diagnos inom autismspektrumet. Sjunga har han gjort så länge han kan minnas och för tio år sedan gick han med i Esters Orkester. Han är även med och skapar musik tillsammans med Musik Med Mera, en kommunal daglig verksamhet.
– Jag blir aldrig nervös för jag har ju gjort det här så många gånger. Jag har hållit på med musik hela livet och har aldrig gått någon sångkurs. Bara en trumkurs där jag fick lära mig trumkomp, säger han.
Tomas Ledin är en av Viktors många favoritartister: "All musik är bra".
Dagen innan den rikstäckande semifinalen repar han på fritidsverksamheten Kålan. Tonerna sätter han utan problem och när refrängen kommer går mungiporna upp till öronen. Bland favoriterna finns Toto, George Michael, Van Halen och Janet Jackson. Den 26 april representerar han Uppsala på Nalen i Stockholm med en annan favorit. Nämligen "Släpp hästarna fria" av Tomas Ledin.
– Vi får se hur det går. Tror jag hoppas på att vinna, säger han.
Musik har alltid legat Viktor Johansson varmt om hjärtat. Att han gått vidare till semifinal trodde han inte skulle hända.