Uppsala nära att bli europeisk kulturhuvudstad 2029

Uppsalas långa väg mot att bli europeisk kulturhuvudstad 2029 fortsätter. Med bara månader kvar tills att första ansökningsperioden stänger är det bara Kiruna och Uppsala som formellt visat intresse. Men projektledaren Patric Kiraly vägrar ta ut någonting i förskott.

Projektledaren Patric Kiraly hade gärna sett mer svensk konkurrens i kampen om kulturhuvudstadsåret. "Varför inte fler städer har tagit beslutet att försöka är en fråga för kulturministern", säger han.

Projektledaren Patric Kiraly hade gärna sett mer svensk konkurrens i kampen om kulturhuvudstadsåret. "Varför inte fler städer har tagit beslutet att försöka är en fråga för kulturministern", säger han.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Uppsala2023-07-18 14:00

De två länder som ska få husera varsin kulturhuvudstad 2029 är Sverige och Polen. I Polen har intresset varit stort, med omkring 20 intresserade städer. I Sverige är det betydligt färre som har nappat. Två stycken, närmare bestämt.

– Vi har alltid välkomnat fler svenska städer att ansöka. Det kan låta konstigt då det är en tävling. Men det behövs konkurrens och dialog för att bli bättre som stad, säger Patric Kiraly, projektledare för Uppsalas ansökan.

Storkonkurrenten Malmö lade redan förra hösten ned sina ambitioner, och i slutet på juni detta år kastade även Borås in handduken. Motiveringen i båda fallen var bland annat att ett kulturhuvudstadsår skulle kosta alldeles för mycket pengar. Även i Uppsala har kritik kommit – bland annat lade Centerpartiet i våras fram förslaget att kommunstyrelsen skulle avbryta processen.

Patric Kiraly menar att ambitionen alltid varit att hålla kostnaderna nere.

– Redan innan pandemi och lågkonjunktur så bestämde vi oss för att skapa ett av de billigaste kulturhuvudstadsåren som har gjorts. Det finns inga stora projekt som nya och fashionabla kulturhus i vår plan.

undefined
"Att bli europeisk kulturhuvudstad skulle ge energi till både kommunen och kultursektorn. Jag tror att Uppsala skulle kunna bli både klokare och nyfiknare genom internationella blickar", säger Patric Kiraly.

Rent konkret är det 80 miljoner fördelat över en tioårsperiod som kommunfullmäktige till hösten ska fatta beslut om. Detta är att jämföra med Uppsalas tidigare försök om att bli europeisk kulturhuvudstad 2014, då kommunen valde att gå in med hela 140 miljoner. 

Den gången misslyckades försöket. Idag anser Patric Kiraly att man lärt sig av tidigare misstag. 

– Det tydligaste felet förra gången var att man började för sent. Nu har vi redan jobbat med detta i nästan fem års tid. Det ger oss en stor fördel, inte minst genom att förankra det med olika partners som region, universitet och näringsliv.

Trots detta vill inte Patric Kiraly ta ut någon seger i förskott. Den sista och enda konkurrenten Kiruna är liten både i befolkningstal och kultursektor, men helt klart en spelare.

– Vi lutar oss inte tillbaka en millimeter. Den stadsförvandling som vi ser i Kiruna gör dem till en väldigt relevant kandidat och de har ett jättespännande projekt på gång där uppe. Men Uppsala är mer spännande.

Det slutgiltiga beslutet om vilken svensk stad som koras till Europeisk kulturhuvudstad väntas i slutet på 2024.

Europeisk kulturhuvudstad

Det europeiska initiativet Europeisk kulturhuvudstad startade 1985, och syftar enligt Kulturrådet till att värna och främja mångfalden av kulturer inom Europa och att skapa en kulturell gemenskap bland medborgare på en särskild plats.

Varje år väljs två städer från två olika medlemsstater. Sverige har fått utnämningen två gånger: Stockholm 1998 och Umeå 2014.

Den första gallringen i ansökningsprocessen sker 2 januari 2024. I juryn sitter tolv personer utsedda av EU.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!