När Patricia Lorenzoni i höstas åkte ned till Radikal Bokmässa i Göteborg hade hon redan blivit varnad av arrangörerna. De senaste åren har allt från deltagare till lokaluthyrare blivit utsatta för riktade uthängningskampanjer.
– Vi som skulle delta blev informerade om att vi redan hade blivit uthängda på en radikal högersajt, med personuppgifter och allt möjligt, berättar Patricia Lorenzoni.
Hon är författare och forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet, och var inbjuden till mässan för att prata om sin bok "Dagbok från Brasilien".
Arrangör var den vänsterinriktade bokhandeln Syndikalistiskt Forum och mässan hade förutom Patricia Lorenzoni gäster som journalisten Joakim Medin och serietecknaren Liv Strömquist.
– Det var första gången jag var där. Det är en liten bokmässa med fokus på rättvisearbete, mänskliga rättigheter och vänsterfrågor, säger Patricia Lorenzoni.
Boksamtalet genomfördes som planerat. Men en tid efter att hon kommit hem hörde en av hennes grannar av sig. De hade fått ett brev från okänd avsändare.
– Det innehöll en bild på mig där det stod att jag var en vänsterextremist och en massa andra grundlösa anklagelser. Det här gjordes mot flera som deltog i bokmässan.
Kort därefter kom ett brev även till Patricia Lorenzoni – denna gång från socialtjänsten. En anonym anmälare hade uttryckt oro för hennes barns säkerhet, med hänvisning till uthängningen.
Själv är hon övertygad om att både breven till grannarna och anmälan hänger ihop. Det sista är det som gör henne mest upprörd.
– Det är ett sätt att utnyttja socialtjänstens begränsade resurser för att utöva ett hot. Jag ser det som ett försök att tysta oss genom att skrämmas.
Morgan Finnsiö är researcher och utbildare på Stiftelsen Expo, och menar att högerextrema sajter har utökat sin verksamhet de senaste åren. Han känner igen både uthängningarna, breven och orosanmälningarna som Patricia Lorenzoni beskriver.
– Det hänger absolut ihop. De skriver öppet på sina hemsidor hur de jobbar med kampanjer där man skickar brev till grannar och kollegor. Man skryter också öppet om att man gör orosanmälningar till socialtjänsten, berättar han.
Klustret av människor bakom kampanjerna är desto svårare kartlägga, även om det finns namn. Många av aktionerna och uthängningssajterna går att koppla till den våldbejakande och nynazistiska gruppen Nordiska motståndsrörelsen. Måltavlorna kan vara nästan vem som helst.
– I överlag är det människor som är vänster eller antirasister. Men det kan också vara en journalist eller tjänsteman, alla som man ser som representanter för samhället och systemet, säger Morgan Finsiö.
Vad är det främsta syftet?
– Dels att tysta och skrämma. Men det är också ett sätt att mobilisera och aktivera sina anhängare. Hos många av aktörerna som är drivande i det här finns en slags prestige. Att de här måltavlorna får en extremt obehaglig tillvaro är något man plockar poäng på mellan varandra.
Patricia Lorenzoni säger själv att förtalskampanjen inte kommer hindra henne från att varken skriva eller medverka i offentligheten. Hon tycker snarare det är viktigt att prata om fenomenet, inte minst för att andra utsatta inte ska känna sig ensamma.
– Effekten de vill uppnå är ju att skrämma folk till tystnad, och det får vi inte gå med på, säger hon.