De c:a 200 dikter vilkas texter bildar samlingen Carmina Burana (sånger från Bay- ern) utgör ett kalejdoskop av hur livet tedde sig för invånare i Centraleuropa på 1200-talet. Livets plågor och fröjder, naturens årstidsskiften, möjligheter till såväl erotiska som alkoholstinna excesser med påföljande ånger och behov av religionens tröst och tillrättavisning, allt fanns där att försjunka i eller göra narr av. Över hela livets hjul styrde Fortuna, ödesgudinnan; kunde man besegra henne eller rent av lura henne?
Carl Orff komponerade år 1937 egen musik till 24 av dikterna ur samlingen, vilka han så sammanställde till en scenisk kantat i fem bilder. Det har kommit att bli ett av 1900-talets mest välkända musikverk. Lördagseftermiddagens framförande av verket var, trots jätteuppbådet av medverkande och (glädjande nog) en stor publik, inte sceniskt tänkt annat än i små belysnings- och förflyttningsdetaljer.
Musiken själv talade dock nog så uttrycksfullt.
Verket kan egentligen framföras med två instrumentationer: antingen med stor symfoniorkester eller i kammarversion med två pianon och stort slagverk. Lördags- versionen var på sitt sätt en tredje variant: en symfonisk blåsorkester med stort slagverk till. Uppsala Blåsarsinfonietta gjorde bästa möjliga av en svår sits; man spelade med bra intonation, god rytmisk följsamhet och dynamik från öronbedö- vande starkt till knappt hörbart svagt. Bravo!
Körerna, som flickkör, damkör, manskör eller blandad kör, gjorde en motsvarande vokal uppvisning. Extra eloge till höga förstasopraner - men alla sångare överträffa- de sig själva i avdelningen med sånger om kärlek.
Tenorsolist Karl-Johan Ernman lyckades verkligen att med falsettsång pressa sin röst till det groteskas gräns i sin ” stekta svanens sång.” Sopransolisten Karin Inge- bäck kunde låta rösten vandra mellan blyg lågmäldhet och extatisk koloratur. Johan Sundelöf hade flest solistuppdrag och bevisade med ackuratess att hans baryton var i besittning av både djupa bastoner och ljuvligt hög falsett.
Lördagens framförande fick en att bokstavligen tappa andan. Precis som det skall vara. Bra jobbat!